Jag har tidigare studerat turism på universitetet i Karlstad och sedan jag började läsa arkeologi har jag valt att inrikta mina uppsatser på arkeologisk turism, den ena handlade om en viss plats, hällristningarna i Himmelstalund och hu dessa används för att locka turister till staden. Nu skriver jag min c-uppsats om hur privata och statliga aktörer skiljer sig åt i gestaltningen av vikingatiden.
För mig är turism och arkeologi intimt förknippade med varann, några av världens främsta turistmål är av arkeologisk karaktär (Luxor, Machu pichu, pyramiderna, osv, osv) och i Sverige är ju Ales stenar, Tanum, Birka mfl etablerade turistmål. Detta gör att den stora folkmajoriteten främst kommer i kontakt med arkeologi när de semestrar och besöker arkeologiska turistmål. Därför anser jag att det är viktigt att studera vad det är som möter turisterna, vad framhävs, vad är det som inte sägs, vad står det i turistbroschyrerna, på informationstavlorna osv. Möter besökarna en alltför tillspetsad och "populärvetenskaplig" arkeologi?
Min egen inställning är att det bakomliggande syftet med att bedriva verksamhet med arkeologisk inriktning är ytterst viktigt, är det kunskap eller ekonomiskt vinst som står i fokus? I det sistnämda används ju arkeologin rent krasst för att tjäna pengar och då kanske fokuseringen blir en annan, i värsta fall förvrängd, än om det är kunskapen som står i fokus. Med anledning av detta förespråkar jag en kraftig ökad satsning på statlig arkeologisk turism, liknande den i Skottland, där kring 80 platser bedrivs som turistmål i Historic Scottlands regi (liknande det svenska riksantikvarieämbetet).
