Nya fynd i Gamla Uppsala

[AndreasE]

Jag ser ingen anledning till att tro att Uppsala kommun skulle ha fel. Däremot så har jag inte det hydrologiska och geologiska kunskapen för att kunna säga hur detta fungerar rent tekniskt.

Som jag redan skrivit högre upp så har grundvattennivån sjunkit med ungefär 1 meter på grund av uttaget till den kommunala vattenförsörjningen. Tillsammans med utdikning och modern dränering så kan man nog misstänka att grundvattennivån är betydligt lägre idag än under järnåldern. Alla brunnar som undersöktes i GU förra året är torra idag.

Däremot så låg alla de delar av Uppsalaåsen som nu ligger ovanför "marknivå" det även under järnåldern.

[Carl Thomas]

AndreasE, på de kartor över GU vi diskutearde tidigare finns det en sjö, senare en "myr" eller motsvarande. Till denna sjö rinner det ned en bäck som kommer från det högre liggande området öster om Tingshögen.

En kort fundering. Grusåen där gravfältet finns är förbunden med grusåsen i öster. Lögsta delen på denna förbindelse är, om jag minns rätt, just söder om Tingshögen. Alltså det område denna bäck kommer ifrån.

Varifrån kom vattnet i denna bäck? Fanns en kallkälla just i dessa grusåsars lägsta punkt eller i dess lmedelbara närhet? Eller, kom vattnet rinnande genom åsen från en sjö eller vattendrag som låg på norra sidan av denna punkt? Eller, rann det en öppen bäck genom grusåsen här?

Bäcken var så stor att den ritade ut på kartorna, altenativt så betydelsefull att den ritades ut.

OM en sjö, eller vattendrag låg på norra sidan av denna punkt uppstår ett tryck - vilket kan trycka vatten in i grusåsen och genom den - och bilda en bäck på andra sidan grusåsen.

Ett lerlager i grusåsen, säg fin glaciallera ( som är vattentät) kan så föra in vatten i grusåsens norra del till en något högre nivå än grundvattennivån. Detta eventuella vatten kan då hämtas upp i brunnar som inte riktigt når ned rill grundvattennivån - men de når just detta vatten som "tryckts" upp på ett eventuellt lerlager.

Spekulation naturligtvis, men ett försök att förklara de torrlagda brunnarna som inte gick ned rill dåvarnde grundvattennivå.

Thomas

[AndreasE]

Som sagt, du får nog prata med en geolog eller någon annan med kunskap om de geologiska och hydrologiska förhållandena i området om du vill ha ett bra svar.

[Carl Thomas]

AndreasE, vad vi just nu diskuterar, som jag upplever det, är om grusåsen som GU ligger på är vattenförande eller inte.

Någon geologisk undersökning behövs inte för att få svar på den frågan eftersom det finns mycket enkla svar på den som du kan ge. 9 brunnar har grävts ut i GU, av dessa har du grävt två.

En enkel fråga. Rann det in vatten i någon av dessa brunnar medan de grävdes ut? Om svaret är ja är åsen vattenförande. Om svaret är nej är åsen inte vattenförande.

Ännu enklare fråga. Blev du våt om fötterna när du grävde ut de två brunnarna? Blev du det är åsen vattenförande upp till den nivå du blev våt. Blev du knte ens vår om fötterna ligger grunvattennivån lägre än dina fötter. 

Skrivet som skämt - inte oförskämt 

Thomas

[AndreasE]

Som jag redan sagt så var ingen av brunnarna vattenförande längre, men i alla fall de jag var med och undersökte eller som undersöktes på ytor där jag arbetade var utan tvekan vattenförande när de användes (detta går att se på de lager som finns i brunnens fyllning).

Att de inte för vatten längre är inte konstigt. Som jag redan sagt så har grundvattennivån sjunkit med en meter bara på grund av det kommunala vattenuttaget, och området runt GU är mycket påverkat av olika sorters dräneringar och utdikning.

[AndreasE]

Som ni kanske kommer ihåg så har arkeologerna observerat att bebyggelsen i GU verkar ha samma orientering som dagens Vattholmaväg från och med 500- eller 600-talet, medan hus som är äldre än så har en helt annan orientering. Man har tolkat detta som en antydan till att dagens vägnät med både Vattholmavägen och Sivs väg etablerades i tidig vendeltid.

När man i år tog bort delar av dagens Vattholmaväg så hoppades man hitta spår efter denna tidiga väg. Tyvärr visade det sig att den moderna vägens konstruktion hade förstört alla spår efter den forntida markytan. Däremot så påträffades en rad djupa fundamentgropar längs vägens sträckning.

Nu har man dock kanske hittat denna tidiga väg. För några veckor sedan hittade man 87 nya fundamentsgropar längs samma sträckning några hundra meter norr om centrala GU. Nu har man även hittat en äldre vägyta parallellt med denna, med tydliga hjulspår och stenpackning. Denna väg är ännu inte daterad, men det finns indikationer på att den är av ett äldre datum. Med lite tur så kommer man kanske kunna datera denna vägs första fas.

Mer information samt en bild på vägen finns på bloggen.

[supergeten]

Radioinslag om GU

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5676293   

[AndreasE]

Och här är en kort artikel om raderna av fundament i GU.

Artikeln bekräftar att arkeologerna tror att de tre raderna som löper i nord-sydlig riktning under Vattholmavägen är delar av en och samma minst 1 km långa fundamentsrad.

[Marty]

Detta passar väl in i tanken på att visa platser måste ha varit "stora". Jellinge har ju stora palissader och en enorm skeppssättning mm. Helt klart så är ju Uppsala en mycket spektakulär plats. Förstår inte varför arkeologerna hela tiden nedtonar möjligheten att där funnits ett "tempel". Uppåkra visar som jag ser det att ett sådant borde vara sannolikt. Har länge funderat över Varnhem som en möjlig parallell i VG till Uppsala. Runt hela komplexet finns en mur som enligt FMR kan visa en avgränsning av boplatsen (ingen koppling till klostret). I så fall är inhägnaden 500 m i diameter. Då skulle gårdens centralfunktioner täcka ca 12 ha. Uppsala stämmer väl in de idéer som beskriver dåtidens högstatusplatser som designade för att vara ”gudomliga”. De anlades och designades för att integreras i dåtidens mytologi. Läs ”the Gudme Phenomena” för spännande analyser kring detta fenomen.

[Carl Thomas]

 Badelunda hade ju också en stolprad som gick ungefär parallellt med skeppssättningarna, ungefär mellan dessa och dagens asfalterade väg.

Både GU och Badelunda har alltså stolprader.

För de som är intresserade av kompassriktningar ligger skeppssättningarna i Badelunda i samma riktning som Kungshögarna i GU, de ligger i linje med varandra också...

Thomas

[AndreasE]

Badelunda hade ju också en stolprad som gick ungefär parallellt med skeppssättningarna, ungefär mellan dessa och dagens asfalterade väg.

Både GU och Badelunda har alltså stolprader.

Absolut, vilket är väldigt intressant.

[Marty]

 Undrar om man kan spekulera i att storhögsfolket som dem i Badelunda och Uppsala haft lika utgångspunkter kring hur deras gudomliga plats på jorden skulle designas? För VG finns de "kungliga" högarna inte i de rikaste bygderna. Skalunda 65m, Tun 60m, Sal 50m ligger alla intill Vänern åt nordväst sett från de rikaste bygderna. Lite mindre storhögar (30-40m) finns i ett kluster i Vads Härad i norr, i Hol i syd och i Larv vid utkanten av Varaslätten.  VG´s rikaste bygder som Falbygden, Valle Härad, Varaslätten etc saknar de största högarna. Dessa områden är rikast på fynd och befolkningstätast under i princip alla tidsperioder. Samma gäller för Skåne med exempelvis Uppåkra och Järrestad som saknar monumentala gravhögar. Kanske satta Uppsalaätten igång en trend baserad på en storhögstradition i Norrland och från kontinenten? Dessa idéer spreds i Östsverige och in i delar av Norge. De nådde VG men inte dess äldsta och rikaste områden. Den nådde inte till Skåne.

[AndreasE]

Jag tror att det är svårt att hitta en enkelt spridningsmodell för storhögar. Konceptet var nog känt överallt under 1000-tals år, men olika grupper tog upp det vid olika tidpunkter. Men jag kan definitivt tänka mig att grupper i Sydsverige (VG, Uppland, ÖG, Västmanland, Södermanland) kan ha påverkats av den norrländska förekomsten. Vilka som var först är nog svårt att säga. Det verkar dyka upp väldigt plötsligt (se tex alla dateringar av storhögar till årtiondena runt år 600), för att sedan blomstra under en ganska kort tid. Finns det några riktigt stora högar (säg 40-50 meter i diameter och större) som är senare än Vendeltid i Sverige? Under vikingatiden så är i alla fall de största högarna i Mälardalen betydligt mindre, typ 20-30 meter i diameter.

[AndreasE]

En stor artikel i DN idag, verkar dock inte ligga ute på nätet ännu. Innehåller bland annat grafik som visar var fundamentsraderna ligger i förhållande till resten av GU.

Vissa kommer nog irritera sig på artikeln, då den använder ord som "kungar" och "största i Sverige". Men absolut läsvärd.

Här är ett blogginlägg med ungefär samma information och grafik.

[AndreasE]

Nu ligger DN-artikeln ute på nätet.

[Yngwe]

Ja det är ju onekligen lite vanskligt att koppla pelarna till hovet kring kungarna som ligger i kungshögarna om det nu är så att högarna hör till 600-talet och dessa pelare nu dateras till 400-tal....


Om man bortser från detta ok att alltid återkomma till Adils & co så är ju pelar-raderna riktigt häftiga, snacka om monumentalt.

[Marty]

Vilka dateringar finns? Är det dendro? Skulle stolparna vara från 400-talet?

[Ättelägg]

Intressant kartbild, en lång stenrad i ö-v en östlig kort som möjligen begränsar fältet söder om högarna. En mycket lång som leder utmed vägen, slutar idag centralt, strax ö om fältet. Resta stolprader har hittats som bekant vid Anundshög men vi har även ett fenomen med treuddar där en kraftig stolpe rests i mitten, möjligen utifrån yggdrasil med sina tre rötter och stammen i mitten. Kan möjligen detta vara en mytologisk förklaring med den resta stolpen som symbol för världsträdet? Den heliga skogen där offret sker med även avgränsande, ledande och monumentala funktioner? Eller möjligen en mer makaber funktion som offerträd, hängde månde offren på stolparna, kanske rester efter korsfästning??

[Skoglar]

Några reflektioner

Väldigt roligt att läsa! Kanske har vi underskattat järnålderns nordbors förmåga att skapa monumentala miljöer. En spontan tanke är att man kanske borde söka efter paralleller i romersk miljö. Kanske kan man där finna kunskaper som hjälper oss att tolka denna nordiska pelarrad.

Av kartskissen förefaller det som att vägen slutar ett gott stycke öster om de stora högarna. Om, säger om, det har funnits ett tempel i GU, så borde det ligga ungefär där pelarvägen tar slut, t ex söder om parkeringen. Eller om det var platsen för "lunden".

Avståndet sägs vara "exakt" 6 meter. Jag skulle vilja tro att så inte är fallet, metern är ju en ganska sentida uppfinning. Är det möjligt att se avståndet mellan pelarna överensstämma med andra mått?

Adam av Bremen uppger att en kristen person har sett 72 kroppar hänga i GU. Antalet pelare ska vara 144, eller exakt dubbelt så många. Vet inte om det kan betyda något alls, men det förefaller i alla fall som om tolv-talet var viktigt under Vendeltid.

Ja det är ju onekligen lite vanskligt att koppla pelarna till hovet kring kungarna som ligger i kungshögarna om det nu är så att högarna hör till 600-talet och dessa pelare nu dateras till 400-tal....

Det blir ju ganska krystat om man skulle försöka koppla samman pelarrad och kungshögar när det skiljer 200 år eller mer. Men samtidigt kan man förstås inte avfärda möjligheten att det har suttit kungar i GU under andra tidsperioder än 600-talet.

[Yngwe]

Det blir ju ganska krystat om man skulle försöka koppla samman pelarrad och kungshögar när det skiljer 200 år eller mer. Men samtidigt kan man förstås inte avfärda möjligheten att det har suttit kungar i GU under andra tidsperioder än 600-talet.

Ett ganska bakvänt sätt att bedriva forskning.  Vi gissar lite vilt och sen försvarar vi oss med att det inte går att avfärda.....  Det duger helt enkel inte, det är ett för banalt sätt att närma sig det hela.




 Efter at både hört radio-inslaget och läst artikeln tycker jag mig förstå att proffsen på plats faktiskt resonerar betydligt försiktigare men misslyckas med att styra journalisterna tillräckligt väl. Ett problem vi uppmärksammat tidigare.