Sliprännor

[Lera]

Jag åker om 30 minuter.

Jag tänkte prova stenens hårdhet enligt Mohs skala,  på sidan där inga rännor är,
men där det är samma sten. Kan vara intressant, då kan man bestämma ungefär vad
för sten det är.
(man kan göra det på en yta av ½ x 2 mm, så jag behöver inte alls skada klippväggen
och jag ska göra det på respektfullt avstånd från alla arkeologiska märken.)

Man får inte röra vid rännorna. Men, man kan som Mats säger,  göra en pappbit och
kolla om rundningen är samma, utan att ta i stenen.

Sven, jag är alltid försiktig : ) Tack för omtanken!  Jag har en stark man med mig som
kan hålla mig på rätt köl 

Jag hör av mig om ett par 5 timmar med bilder och mått.

[Piankhy]

Det verkar fortfarande som om många talar om sliprännorna som om de var helt utan sammanhang, helt utanför någon arkeologisk kontext. Det intressanta måste väl vara att se hur de hänger ihop med andra fornlämningar och om man kan se några mönster i ett sådant sammanhang?

[Lera]

Jo. Då har jag varit i Gantofta, accompagnerad av en mindre storm. Men jag fick bilder och en film.
Måttuppgifter finns vid bilderna.
http://radi.kinjiru.se/#8.9

Sen tog jag en liten film som visar omgivningar och förhållanden. Den försöker jag lägga in men har inte lyckats. Återkommer.


Sliprännorna finns mitt i ett område med fornlämningar,  en av bilderna visar något slags rest grav?
som ligger 2 åkrar ifrån sliprännorna. Dessutom fanns info om att en bonde hittat en stor yxa i sten på åkern intill ån, något hundratal meter från sliprännorna. Så nog finns där ett sammanhang. Bonden skulle ha hittat hundratals föremål från stenåldern där i åkern, enligt någon slags app som min vän hade skaffat, som heter Kringla. Den visar var man grävt ut fornfynd osv. Riksantikvarieämbetet har tydligen gett ut appen.


Filmen: http://www.youtube.com/watch?v=ictd4Yb1a6I


Vattnet har möjligen varit högre tidigare, med tanke på sluttningarna som går som en spricka tvärs genom landskapet. Det är början på Råån.

[supergeten]

Jo. Då har jag varit i Gantofta, accompagnerad av en mindre storm. Men jag fick bilder och en film.
Måttuppgifter finns vid bilderna.
http://radi.kinjiru.se/#8.9

Sen tog jag en liten film som visar omgivningar och förhållanden. Den försöker jag lägga in men har inte lyckats. Återkommer.


Sliprännorna finns mitt i ett område med fornlämningar,  en av bilderna visar något slags rest grav?
som ligger 2 åkrar ifrån sliprännorna. Dessutom fanns info om att en bonde hittat en stor yxa i sten på åkern intill ån, något hundratal meter från sliprännorna. Så nog finns där ett sammanhang. Bonden skulle ha hittat hundratals föremål från stenåldern där i åkern, enligt någon slags app som min vän hade skaffat, som heter Kringla. Den visar var man grävt ut fornfynd osv. Riksantikvarieämbetet har tydligen gett ut appen.


Filmen: http://www.youtube.com/watch?v=ictd4Yb1a6I

Tack för info!

Appen ifråga tror jag sköts av samma person som sköter detta forum. En fantastisk app, precis som forumet.

[Lera]

Inom 2 km radie finns flera gravhögar, samt ytterligare någon km därifrån ska man ha hittat en plats där man beredde flintyxor och flintknivar i rätt stor skala, enligt min vän som är född och uppvuxen i Gantofta/Ättekulla.

Jag tror Mats har rätt i att det är en rejäl verksamhet, de har använt varenda yta av klippan som går att komma åt någorlunda. Det finns sliprännor som är vertikala men mest horisontella. Stenen är sandsten, mycket mjuk. Man kan här och var se bokstäver, runor och diverse märken som är gjorda det senaste århundradet av folk med mindre respekt för arkeologiska fynd.

[Krax]

Så intressant med dessa sliprännor! Har inte sett något liknande tidigare. Mycket fina bilder och en fin film.

Spontant så är min första tanke att sliprännorna inte var sliprännor utan istället har berget (stenen) bearbetats (med stenverktyg?) för att få fram "stenpulver/stenflis" för att blanda ut med lera i samband med keramiktillverkning. Kanske har två arbetat tillsammans, en som "malde" fram stenflis och en annan som stod strax under och tog emot fliset i en kruka eller i ett tygstycke.

Väcker onekligen fantasin, dessa sliprännor.

[Carl Thomas]

Tack Lera! Fina bilder!
Thomas

[Lera]

Tyvärr så tror jag inte det, Krax.  Sandsten behövs inte i lera när man har sand av fin kvalisort på stränderna inte alls särskilt långt därifrån,  typ 10 meter bort vid ån t ex.

[Krax]

Tyvärr så tror jag inte det, Krax.  Sandsten behövs inte i lera när man har sand av fin kvalisort på stränderna inte alls särskilt långt därifrån,  typ 10 meter bort vid ån t ex.

Jag lekte med tanken att de som gjorde dessa "sliprännor" kanske gjorde sin keramik med krossad sten eller stenflisor i leran. Just klippväggen verkar ju vara en mycket märklig plats att utföra ett arbete på, om det nu är slipa verktyg och andra föremål, eller att använda "skrotstenen" till vad det nu kan vara. Denna klippvägg verkar ju ha valts ut för sin bergart. Varför väljer människan annars denna märkliga arbetsplats? Uppenbarligen har platsen varit viktig av en anledning vi inte vet idag, så viktig att människan ville ha med sig en bit av berget hem? Eller så viktig att en del av berget fick hamna i keramiken?

Hur som helst så är sliprännorna fantasieggande och sten har ju i alla tider fascinerat männskan. Så även idag...

[Lera]

det kan ju faktiskt vara så enkelt som att man märkte att det var jättebra till slipning och gick dit och slipade. Och den stensorten var ovanlig på platsen. Därför gick man dit. Sandsten brukar man inte ha i lera.
Vi använder fortfarande sandsten till att slipa med.

Kul om det är nån nytta med bilderna/filmen, Thomas.

[Lera]

Jaha nu blev det tyst här. Jag som hade trott att diskussionen skulle ta fart när ni fick bilder att föda den med. Ingen liten conclusion? 


I alla fall ser jag det som helt uteslutet att sliprännorna har någonting alls med astronomiska grejor att göra. Så den teorin kan vi väl lägga på hyllan? 

[Ola Nilsson]

Fina bilder Lera. Jag försöker skatta radien på bilden med mått. Längden på rännan är ungefär 50 cm. Det är lite svårt att bedöma djupet, men om man gissar att det är ca 5 cm så blir radien ca 60 cm, men felmarginalen i gissningen är ganska stor.

På bilderna ser det ut som om många rännor är ungefär lika, men att det finns olika storlek, och olika riktning. Just rännan som du mätt längden på ser på bilden ut som om den inte går rakt in. Trots att du håller tumstocken horisontellt så verkar den djupaste delen av rännan ligga nedanför tumstocken (Svårt att förklara kortfattat utan att rita.). Om rännan är gjord av ett hjul har hjulaxeln alltså inte varit helt vertikal. Det kan också bero på att jag missbedömer fotovinkeln.

Vad som kan ha gjort rännorna är fortfarande en gåta. Men om det var sanden man vill åt vore det väl enklare att slå loss bitar och krossa och mala dem efteråt.

Måste det vara människor som gjort det - det kanske var här jättehjortarna samlades och slipade sina horn inför vårens revirstrider?

[Lera]

Jo, du har rätt,  fotovinkeln var rätt på horisontell. 

Min vän i Ättekulla kom med en helt annan förklaring.  En mycket enkel sådan.

http://fornvannen.se/pdf/1930talet/1936_129.pdf

År 1923 sammanträffade jag emellertid med en person, som kunde
giva en acceptabel förklaring av sliprännorna. Det var den då 80-
årige lantbrukaren Lars Jönsson i Vikens Ry, ägare till den gård,
vid vilken ovannämnda stora häll är belägen. Hans uppgifter voro
överraskande, då det visade sig, att rännorna varit i praktiskt bruk
ännu under hans livstid. Förklaringen var emellertid, som ofta i
dylika fall, enkel nog. Min sagesman berättade, att i hans ungdom
folk brukade komma till hällen för att genom avslipning på den
samma putsa till sina »vädjestenar», d. v. s. brynstenar för liar. Det
var icke blott fråga om de närmaste grannarna; från flera ställen i
Kullen — som i denna trakt icke betecknar Kullaberg, utan hela
halvön mellan Öresund och Skelderviken — kom man för detta ändamål.
Uppgifterna ha senare bekräftats av hans son, lantbrukaren
Janne Larsson i Viken, som i sin barndom också hade sett huru folk
slipade sina vädjestenar på hällen. Bruket hade då börjat upphöra,
men själv hado han mången gång utfört samma arbete, och det var

I den citerade texten finns dessutom ytterligare ett antal lokaler med sliprännor
här i skåne nämnda.

Lustigt att lösningen hittades för 80 år sedan. Tyvärr har den inte fått genomslag
och blivit allmänt känd.  Men den är känd bland folk i trakten.

[Ola Nilsson]

Slipning av vädjestenar verkar vara en rimlig förklaring på många sliprännor, men jag har fortfarande svårt att förstå varför någon skall släpa vädjesten långväga ifrån till Gantofta för att där stå i väldigt obekväma ställningar med armarna över huvudet för att slipa till dem - när det verkar finnas mer lättillgängliga hällar.

I artikeln nämns också att man faktiskt grävt vid Gantofta:

Vid grävning, som år 1908 utfördes, anträffades nedanför klippan flintskärvor, krukskärvor, troligen från järnåldern, samt — vilket med hänsyn till det följande är av särskild betydelse — »bitar av modernare brynsten av röd sandsten

[Krax]

Jo, du har rätt,  fotovinkeln var rätt på horisontell. 

Min vän i Ättekulla kom med en helt annan förklaring.  En mycket enkel sådan.

http://fornvannen.se/pdf/1930talet/1936_129.pdf

I den citerade texten finns dessutom ytterligare ett antal lokaler med sliprännor
här i skåne nämnda.

Lustigt att lösningen hittades för 80 år sedan. Tyvärr har den inte fått genomslag
och blivit allmänt känd.  Men den är känd bland folk i trakten.

Ibland är svaret så enkelt att det är svårt att se. Många gånger finns svaret framför våra ögon, men kanske är just det svaret inte det vi vill se, inte är nog fantasieggande. Gamla nedtecknade berättelser och minnen är guld värda i sådana här sammanhang.

[Krax]

Slipning av vädjestenar verkar vara en rimlig förklaring på många sliprännor, men jag har fortfarande svårt att förstå varför någon skall släpa vädjesten långväga ifrån till Gantofta för att där stå i väldigt obekväma ställningar med armarna över huvudet för att slipa till dem - när det verkar finnas mer lättillgängliga hällar.

I artikeln nämns också att man faktiskt grävt vid Gantofta:

Det där har jag också reagerat på, att arbetsställningen blir väldigt obekväm. Kanske har någon ställning eller förlängande verktyg använts? Men om det nu finns andra mer lättillgängliga hällar, varför valdes denna? Det är kanske där frågan skall ligga. Varför just denna häll, denna plats? Människan måste ha haft en speciell relation till denna plats och detta berg. Svår fråga att besvara, om det nu inte är så enkelt att människan slipade sina verktyg på detta obekväma sätt. Bara för att vi upplever det som obekvämt kanske dåtidens människor hade det som vardag, mer eller mindre. Eller också är det som Ola föreslår, hjortar, som slipat sina horn 

[Lera]

Svaret finns ju där. Människor tog sig inte så långväga ifrån,  det finns ett antal lokaler runt i skåne där man gjorde samma sak.
Människan är rätt pragmatisk. Om man har en lämplig häll någorlunda i närheten, så använder man den. 
( För att spekulera fritt,  kunde det ju vara en trevlig anledning att slippa det tunga arbetet på åkern en dag, att göra en utflykt till Kvistofta och slipa sina slipstenar. Eftersom stenen är väldigt mjuk, så går det rätt fort och därför spelar den obekväma ställningen mindre roll.
Människor hade ju ingen tv och ingen stress och inget uppbokat schema. de kunde sitta vid Rååns början och prata och äta medhavt bröd...himla trevlig tanke.)

Har man ingen häll så får man vara utan. Där det finns sandsten i dagern, används den till att slipa slipstenar. Både i skåne, på gotland och vid tyska kyrkor.
Om där finns en kyrka med sandstensmur, så slipar man på dem. : )

(se artikeln fornvännen, http://fornvannen.se/pdf/1930talet/1936_129.pdf)

[supergeten]

Där ser man!
Frågade på ett annat forum om dessa rännor och fick ett svar som menade att brynstenar oxå måste brynas och att liens brynstenar väl passade dessa rännor.

[Krax]

Där ser man!
Frågade på ett annat forum om dessa rännor och fick ett svar som menade att brynstenar oxå måste brynas och att liens brynstenar väl passade dessa rännor.

Ahh! Mysteriet är inte längre ett mysterium. Nu börjar det likna realitet och historisk vardag, allt har sin förklaring  Men tänk så lätt fantasin skenar iväg när övernaturliga tolkningar så lätt hägrar, med lite science fiction i bakfickan 

[Lera]

Ja tänk. Osökt tänker jag på Herrn med de astronomiska förklaringarna som ter sig oerhört skrattretande mot bakgrund av verkligheten. Det är verkligen sliprännor,  rent bokstavligt.