Jag ser nog Hjortspringsbåten som en parantes i utvecklingsarbetet från urhokad trädstam till vikingaskeppet. Stockkanoten var tung och ganska ohanterlig, den gick inte att frakta mellan sjöar och vattendrag på ett enkelt sätt – så utvecklingen gick mot lättare båtar. Jag tror att Hjortspringsbåten blev för lätt med allt vad det innebar. Den var ett experiment.
Parallellt fanns en annan utvecklingslinje, stockkanoten fick bord, det blev flera bord. Någon kom på att ”krympa” stockkanoten till en ”kölplanka” med fäste för bord – och den linjen fortsatte till vikingaskeppen.
Det måste ha funnits många olika typer av båtar. Vätterns krabba sjö kräver en annan båttyp än Bushusläns- och Stockholms skärgårdar. Halland, som är utan skärgård, behöver ytterligare an annan båttyp. Öbefolkningar hade högst troligt egna båttyper, osv.
Jag tror att ingenjörerna byggde helt andra båtar än nördarna – så jag tror nog att det var då som nu ungefär, en mångfald av båtar och skepp med, troligen ganska stort spann mellan deras konstruktioner.
Ser vi på vikingatiden fanns det långskepp för krig, knarrar för handelsmän och ett otal andra mindre skepp och båtar var och en för sitt användningsområde. Jag tror att båtars konstruktion ”växer” fram från ett behov. Fiskaren behov är annorlunda än handelsmännens = deras båtar ser olika ut.
Våra hällristningars skepp kan ju vara skepp som inte funnits i verkligheten, det var religiösa bilder av skepp som alltid ristades likadana just för att de skulle se ut just så. Dom har aldrig funnits i verkligheten.
Utom ett. Det vi har hittat. Det byggdes under senare delen av bronsåldern av ett antal historiskt intresserade nördar inom dåtida Hjortsprings arkeologiska förening för att de ville se hur en hällristningsbåt såg ut i verkligheten…
För ingen här tror väl att historiskt intresse bara finns i vår nutid?
Thomas