Anundshög

[midwinter]

Varför har man inte grävt ut Anundshög ännu? Är turistnäringen rädda för att den ska vara tom?

[Håkan]

Varför skulle man undersöka Anundshög? Den ligger väldigt bra där den ligger. Syftet med arkeologi är, i motsats till vad många tror, inte att gräva utan att bevara. Så länge högen inte hotas av något exploateringsgprojekt, är det bäst att lämna den ifred.

[Ny Björn]

Nu kommer jag inte ihåg vad de kom fram till, men -98 så togs en tårtbit ut i basen på högen. Peter Bratt har skrivit om det. Rapporten från Stockholms läns museum heter "1999:20 Anundshög, Del 1 Delundersökning för datering; Arkeologisk delundersökning av Anundshög, Raä 431, Långby, Badelunda socken, Västerås stad, Västmanland"

/N B

[Sven lagman]

Jag har tagit med lite material om Anundshögen på Fotevikens Museums databas "Vikingarnas landskap":
http://www.foteviken.se/sweden/vastmanland/anund/anund.htm

[Herulen]

Personligen skulle jag tycka det vore mer intressant att gräva ut, eller ta prover av gravarna intill de stora höggravarna. Detta skulle kunna visa om gamla Uppsala var ett viktigt kultcentra innan äldre än tidig Vendeltid. Då frågar någon varför detta då skulle var viktigt? Eftersom vi har så betydelsefulla lämningar och platsnamn runt omkring Gamla Uppsala, typ kammargravar, sta-namn, Tuna-namn, långhus etc som är daterade till folkvandringstid och ännu tidigare så skulle det vara betydelsefullt att veta om även Gamla Uppsala som kultplats var samtida med dessa paltser.

[midwinter]

Vem ligger i Anundshög? Vad finns i högen? Vilken tidsperiod är den ifrån?
Jag fattar inte att arkeologer har ett mycket ljummet intresse för utgrävningar av den största gravhögen i Sverige? Vad ska ni annars göra?

[Sven lagman]

Störst och störst? Anundshögen är mäktig men så är också  Uppsala högar, Uppsa kulle i Södermanland och Inglingahögen i Småland. För att inte tala om Ströbohög i Köping nära intill Anundshögen
http://www.foteviken.se/sweden/vastmanland/strobo/strobo.htm

Den mindre utgrävning som gjorts i Anundhögen har dessutom gett en datering till efter ca 400-talet. Givetvis skulle det vara intressant att få en närmare datering - se bara diskussionen om Uppsala högar på annan tråd. Detta hade dock inneburit att man skövlat stenpackningen i graven.

Det handlar ju också om ett bevarande av det genuina kulturarvet. En arkeologisk undersökning, hur intressant den än är, innebär ett förstörande av just det genuina. Det är viktigt att vi ger också kommande generationer möjlighet att få uppleva denna känsla och inte bara presentera rekonstruktioner av bortgrävda saker. Ta bara Kiviksgraven som exempel. Här har man grävt bort lämningen och sedan rekonstruerat. Det enda som bjuds besökaren är ett enormt stenröse och en fejkad gång med fejkat gravvalv där en gravkista med figurer fantiserats ihop (man vet ju inte hur stenarna från början stått). Det är nog många som blir besvikna efter ett sådant besök.

Ska i ärlighetens namn också nämnas att det finns lyckade exempel på rekonstruktioner där man försökt bevara det genuina. Lugnarohögen från bronsåldern i södra Halland är en av de häftigaste. Här har man gjutit ett betongvalv över hela gravskeppet inne i gravhögen och besökarna kan se in från en tunnel i sidan. Oavsett detta: bevarandeaspekten måste ha stort företräde.
http://hem.passagen.se/sagabo/kabinett/platser/lugnaro.htm

[Ny Björn]

-Ja du midwinter - vad skall vi annars göra?!

 

Snyggt kast men inget napp...

/N B (som hellre ägnar sig åt att söka bringa ordning bland artefaktkategorier med bristande typbestämning än åt att gräva storhögar...)

[Gunnar Creutz]

Jag fattar inte att arkeologer har ett mycket ljummet intresse för utgrävningar av den största gravhögen i Sverige? Vad ska ni annars göra?

Tja, det finns tiotusentals andra saker att göra inom svensk arkeologi. Att upptäcka och registrera de fornlämningar som ännu saknar lagligt skydd ser jag som betydligt mer viktigt. Tyvärr finns det i stort sett inga resurser till att göra detta viktiga jobb.

Hälsningar
Gunnar

[Herulen]

Tja, det finns tiotusentals andra saker att göra inom svensk arkeologi. Att upptäcka och registrera de fornlämningar som ännu saknar lagligt skydd ser jag som betydligt mer viktigt. Tyvärr finns det i stort sett inga resurser till att göra detta viktiga jobb.

Hälsningar
Gunnar

Visst finns det andra viktiga saker att göra än att gräva ut storhögar. Ändå ska vi skilja på grävning och grävning och framför allt mellan katelogisering och grävning. Att bestämma en storhögs ålder, vilken som begravts där, och se om föremålen kan visa på långväga kontrakter etc behöver inte ha någonting med själva typologiseringsarbetet att göra. Alltså, arkeologin drivs oftast framåt av att få veta något om förhistoriens samhälle och dess människors tankar. Det man kan få fram genom att ta några prover på en storhög kanske aldrig skulle kunna komma fram genom att bestämma tusentals krukskärvor, brända ben och soplager.

[miklagard]

Hela Badelundaområdet är verkligen mäktigt och ytterst intressant med Anundshögen. de makalösa skeppsättningarna och de storslagna gravfälten med kvinnliga båtgravar m.m.  

Jag kommer så väl ihåg när jag var där första gången. Jag trodde då att Badelunda låg något längre fram längs vägen så jag var inte riktigt förberedd på vad jag skulle få se när bilen plötsligt befann sig i höjd med Anundshögen. Det var en nästan sakral upplevelse. Mäktigheten i anblicken tog nästan andan ur mig. Här kan man verkligen tala om hög status och hög imponerandefaktor.

Jag har ju varit på många spännande platser med säregen atmosfär, bl.a. gamla Uppsala, men Anundshögen med närmaste omgivningen är den plats som verkligen har berört mig som djupast. I sanning en verkligt laddad plats.  

Skall man då gräva ut en sådan plats ? Eftersom jag är en obotligt nyfiken och vetgirig typ så är jag ärligt talat otroligt nyfiken på vad som kan finnas i en så unik hög på en så unik plats. Är den inte plundrad i riktigt gamla tider så kan där finnas väldigt intressanta föremål som kanske kan ge intressanta svar. Känslomässigt skulle jag därför vilja att en fullständig utgrävning skulle ske, men förnuftsmässigt inser jag att det nog är klokast att åtminstone tills vidare låta den ligga orörd.

Vad tycker ni ?

[Tyr]

Jag tycker att arkeologer ska gräva och bli hjältar.

Fast jag skulle hellre gräva i Skalundahögen.

[Herulen]

Personligen tycker jag att vi bör gräva mer i Fjärås Bräcka i Halland. Men lägg märke till att jag säger gräva (eller ta prover), och inte gräva ut.

Tänk er att vi har några olästa och okända småskrifter från Snorre, Adam av Bremen, Saxo etc, men att de som äger dem tycker att det kan vänta med att vi läser dem. Okey, dessa skrifter är försrtås bara några av alla andra medeltida skrifter som är intressanta. Men detta skulle förstås inte räcka som argument för att vi skulle lämna dem i fred. Samma sak anser att det är med Anundshögen och Gamla Uppsala högar och de andra bredvid.  Ja gärna Skalundahögen också eller varför inte gräva i den berömda högen på Kinne kulle. Men som sagt, vi behöver inte gräva ut hela högarna för att få veta det messt intressanta.

Ett annat intressant objekt är förstås Ale stenar. Att det tog så lång tid att göra provschakt där är för mig ännu en gåta.

[miklagard]

Väljer vi att inte gräva ut så väljer vi också att inte få veta vad vi faktiskt kan ta reda på redan idag, vilket kan vara väldigt viktiga pusselbitar som kan klargöra mycket.

Dock går den tekniska utvecklingen fort och utgrävningstekniken förfinas. Gör vi totala utgrävningar idag så förstör vi källan till kunskap som med morgondagens teknik kan ge så mycket mer. Detta är skälet till att jag förnuftsmässigt inser att det i vissa fall kan vara bättre att vänta. Jag tycker att det handlar om att ta ansvar. Detta är verkligen en avvägningsfråga.

Det betyder inte att jag är en förespråkare för att inte gräva ut intressanta platser. Utgrävningar är ju enda sättet att finna ny kunskap och skall naturligtvis fortsätta, men med eftertanke och gott omdöme.

Titthålsgrävning anser jag är en god kompromiss som bevarar det mesta och ändå med lite tur kan ge goda resultat.  Ett gott exempel på en plats som borde titthålsgrävas är "templet" i gamla Uppsala.

[Herulen]

Titthålsgrävning anser jag är en god kompromiss som bevarar det mesta och ändå med lite tur kan ge goda resultat.  Ett gott exempel på en plats som borde titthålsgrävas är "templet" i gamla Uppsala.

 Jag håller med dig fullständigt. Det var detta jag hade i åtanke med mina tidigare inlägg i denna tråd.

[Tyr]

Finns det någon här på forumet som tycker att det var dumt att
gräva i den här högen?

[Sven lagman]

Vilken gravhög åsyftas på bilden ovan? Högom?

Herulen, du gjorde likhetstecken mellan att inte gräva ut en storhög och det tokiga att inte ta del av vad t.ex. Snorre skrev. Detta kan svårligen jämföras. En utgrävning innebär en förstöring och skulle då ställas i relation till att man brände hela eller delar av Snorres original. Vilket ju är en fullständigt absurd tanke. :cry:

Jag tycker utgrävarna av Anundshögen på 90-talet visade prov på arkeologisk skicklighet och balans inför den mångfacetterade problemställningen. Man valde att gräva ut en tårtbit i syfte att nå högens kärna men upptäckte en enorm stenpackning och stoppade där. Vad hade hänt om man fortsatt? Man hade endast, pga. intrångets begränsade storlek men inte minst rasrisken, kunnat ta bort en ytterst liten del av gravröset och i bästa fall endast fått med sig delar från en svårt stympad centralgrav. De på detta sätt omrörda jordlagren hade dessutom på sikt kanske försämrat bevaringsförhållandena för den ännu orörda gravdelen.

[Herulen]

Herulen, du gjorde likhetstecken mellan att inte gräva ut en storhög och det tokiga att inte ta del av vad t.ex. Snorre skrev. Detta kan svårligen jämföras. En utgrävning innebär en förstöring och skulle då ställas i relation till att man brände hela eller delar av Snorres original. Vilket ju är en fullständigt absurd tanke.

Hur svårt ska det vara. Jag säger inte att vi ska gräva ut hela graven. Har man nu gjort en riktig "titthålsarkeologi" i anundshög så borde detta ha redogjorts mer i text, vilket inte är fallet. Det viktiga är: högens ålder, vilket kön och ålder har begravts, hur förhåller sig graven till omgivande område och finns det något i gravrirualen som kan knytas till de uppländska storgravarna? Allt detta är viktigt för förståelsen av mälarområdet som hehet. Därmed kan vi jämföra detta med de gravar som finns i övriga Sverige, och kanske därav göra någon större tolkning för överregionala hövdingaskap etc.

Av erfarenhet vet jag att man inte alls behöver gräva ut hela gravar för att ta redea på dess samhälliga betydelse eller vilken annan kontext de ingår i. Det är bara uppdrags arkeologi som "måste" syssla med sådant.

[Tyr]

Vilken gravhög åsyftas på bilden ovan? Högom?

Det är Osebergshögen.

[Ny Björn]

Tyr: med tanke på skillnaderna i framförallt dokumentation och konservering mellan Gokstads- och Osebergsgravarna så skulle man kunna fundera runt vad som skulle ha observerats/dokumenterats och bevarats från Oseberg om man väntat, låt säga, 25 år med utgrävandet. Mängder av fynd från Gokstad är borta idag, bl.a. pga att man inte förstod hur arkeologiskt trä skulle behandlas när G-stadsfyndet plockades upp på 1880-talet.
Nicolaysen och Gustafsson är förvisso två av mina arkeologiska hjältar - men det betyder inte att sådana behöver ifrågasättas då och då. I fallet Oseberg fanns dock  inte valet att vänta - bonden hade redan hackat sig in i högen på eget bevåg...

/N B