Från skånskt perspektiv mellan järnålder och tidig medeltid verkar de tidiga kyrkorna eller kapellen byggts intill storgårdar. Det byggdes också i anslutning till nya kristna begravningsplatser som i Lund och Löddeköpinge samt intill Harald Blåtandsborgar.
Jag tycker det tyder på att den nya religionen infördes uppifrån av inhemska stormän. sedan startar ett omfattande byggande av kyrkor i det som blev socknar under andra hälften av 1000-talet e. Kr.
Thomas I
Jag har en delvis annan bild från SV Skåne (eg Skåne). Troligen kung Gorm, fick gehör för en enhetsorganisation lokalt (skeppslag) bland alla de självständiga kungarikena, som ibland inför hotet från tyska kejsaren, allierade sig militärt och agerade tillsammans. Studier av de (stor-) byar, som bar uppe den blivande kyrkoorganisationen, visar att skeppslaget består av 1/3 kungens (stor-) gård, 1/3 delas av 24 bönder (tillika krigare) och 1/3 är gemensam allmänning. Kom ihåg att terrängen innehöll mycket mer kallkällsjöar och träsk än idag. När (SV) Skånes allting beslutade lyssna till Haralds budskap om att anta kristendomen, alltså konvertera till Romersk Katolicismen, så föll det självklart på skeppslagets lott att bygga en kyrka. Kungen tilldelade samtidigt kyrkan halva tomtningen för storgården att ställa kyrkan på och den skulle underhållas av storgården och de 24 hemmansägarna gemensamt.
Med tiden utvecklades detta så att kungen delade sin storgård i 2 och kyrkan fick ena halvan för prästens försörjning, varvid en del skulle gå till biskopen. Den andra halvan slogs ihop med 1/3 av den gemensamma allmänningen och storgården flyttades då till utkanten av skeppslagets område. Flera av dessa nya gårdar blir då Skånes "Slott- och Herresäten". Offtast befästs dessa nya gårdslägen. Efter flytten anläggs en ståndsmässig prästgård på den övergivna halva tomtningen, når storgården flyttas.
Man kan alltså förvänta sig att hitta spåren efter några äldre detaljer i anslutning till kyrkor i SV Skåne. Den äldsta bybildningen ligger fördelad på ömse sidor om en gemensam väg, som slutar framme vid Storgården. Tomtningarna för alla gårdar är relaterade till resp gårds storlek. Prästgården ligger ursprungligen bredvid kyrkan och den ursprungliga kyrkogården och prästgårdens tomtning motsvara den kungliga gårdens tomtning.
I Svalöv syns detta tydligt. Bybildningen har legat söder om (gamla) kyrkanoch prästgården. Gamla landsvägen (fö ö min skolväg klass 1-3) från Svalövs tätort gör en tvärböj från Ö-V till N-S där bybildningen en gång fanns på ömse sidor i ett torrt höjdläge. Storgården, någon kilometer norrut, kallas nu Lönstorp och där finns spår efter en befäst gård.
Det som ser ut som om stormännen gick före är inte alltid så.
