Norrmännen har ett uttryck: "å gjöre svenske av seg" - det vill säga att spårlöst försvinna. Numera tycks ordet "svensk" inrikes mest användas om högerextrema, invandrarfientliga och antimuslimska grupper, och några av dem slåss gärna med knytnävar och knivar.
Amerikanerna har ett annat uttryck som hörs allt mer i samhällsdebatten där: "Evil can only succeed if good men do nothing."
Så länge normalt uppegående människor - inom dom historiska vetenskaper, institutioner, skolor och lokala föreningar - inte törs beskriva, diskutera eller visa upp vad det betyder att vara 'svensk', överlåter man arenan till dom udda meningar och föreningar.
Alla behöver en identitet att känna in, relatera till, diskutera och stå för. Både som individer, familjer, företag och samhällen.
Alla som vill vara svensk - och inte norsk eller dansk - behöver en serie levande tankebilder, och dito känslor, av vad det betyder.
Därför behöver vi levande bilder och exempel av den svenska stenålderskulturen, som utgångspunkt för våra gemensamma, 'svenska' kulturformer - som dom växte fram genom brons-, järn och medelålder. Utan en gemensam forntid, ingen gemensam framtid.
Forskning och skolning är givetvis nödvändigt - men tyvärr inte tillräckligt. Vi behöver också miljöer som törs lyfta debatter, producera animationer och engagera varandra och alla andra till konkreta kunskaper och konkreta upplevelser ikring dom kulturspår och minnesmärken som forskningen har grävt fram - det vare sej arkeologi, genetik, språkvetenskap, mytologi, sägner och livsfilosofi.
I Sverige har man - i större grad än i Norge och Danmark - länge haft en motvilja mot att diskutera forn säd, forna skickar, forna livsfilosofier och forna samhällsformer. Därmed överlåter man, gärna omedvetet, den historiska arenan till politiska aktivister - som ser värdet av att "väcka andan" och knyta det oförlösta behovet för identitetskänsla till våldsamma åtgärder och 'revolutionära' rörelser. Därnäst blir det snutt på omöjligt diskutera vad svensk kultur och identitet faktisk ÄR - utan att bli anklagad för att vara en del av rasism, fascism och sådant mer.
Då får rädslan för att diskutera vår forntid och vår historiska identitet råda grunden - även bland dom mest välbildade, moderata och frisinnade humanister. Därmed förlorar vi alla - eftersom dom goda och även dom bästa bland oss, snart inte törs göra något som helst.