InformationsdjupetApropå etnicitet, källor: känsla eller vetenskap?
Jag läser två skrifter parallelt, ”
Lavkronologi som dateringsmetod i arkeologi” av Gundela Lindman 1988, och ”
Det öde landet”(”
Wasteland”) av T S Eliot, 1922.
Det är en särskild känsla att läsa själva dikterna, njuta av ordmusiken, rytmen i språket eller att gå ute i markerna, komma till ett gammalt viste, titta på stenarna.
Och det är en annan känsla som också är fin att läsa Eliots egna förklaringar till de utsökta versraderna, tex att han citerar Shakespear på rad 63, att han i viss mån känner till tecknen på Tarotkortleken, rad 42…, eller att läsa Lindmans förklaringar till varför ljus och skugga, växtlighet …, påverkar lavbeväxtningen, och varför man kan bedöma lavåldern i ett visst läge och inte i ett annat. Varför det ger tiden då en sten hamnade där den nu ligger…
Mängden av kunskap som leder fram till ”onelinern”. Mästaren som gör ”onelinern” självklar.
Den självklarhet som bygger på en oerhörd mängd kunskap. ”
Lekens regler”, som A Huizinga (”Den Lekande människan”,1938) skulle ha uttryckt det.
För mig är min samiska etnicitet självklar, liksom jag vill tillåta andra etniska grupperingars att vara, genom seder, genom att jag mer och mer får ihop bitarna, både de vetenskapliga (genetik, historia, kulturgeografi…) och de känslomässiga. Kunskaperna ökar.
Jag tycker att 10000 år inte är en så lång tidsrymd, särskilt inte när jag jämför den med grekernas och medelhavsområdets historia (till soc.antrop. läste jag arabiska, och det blev en hel del realia om området, även om grekerna). Grekiska folk (enligt språkdef.) har bebott sitt område mycket länge. De har litteratur, konst, myter… Det har samerna också, hur gamla kan man inte säga, för de har varit muntliga länge. Det har skrivits en hel del men inte daterats.
Ur djupet av historien talar orden i rader.
Vänl hälsn
Savoi
PS Eftersom någon var vänlig nog att önska mig vara kvar så är jag det.
Joo, det var en sak till, det är en ”djävulsk” jämförelse att göra, mellan vad en man med liten mustasch ansåg för 60 år sedan, och samernas kamp för RÄTTEN till sin etnicitet och sitt land, tycker jag, (nr 4, Gunnar Creutz), han kanske genmäler att det inte var det han menar, men jag läser inte närsynt, utan i det sammanhanget att ”tråden” heter ”Vilka var först?”, och handlar mycket om samerna. Samerna hade säkerligen blivit utrotade som ”undermåliga” rasmässigt, om mustaschgubben suttit kvar, det fanns anhängare i Skandinavien också).
PPS. T S Eliot kanske inte är så välvald i sammanhanget, men han var också litteraturkritiker och det ger intressan information om vad diktsamlingen har för grunder.