En annan intressant källa, från sekelskifter 12-1300 talet benämner vad vi kanske skulle kunna kalla klassiska namn i förhållande till varandra, är Sögubrott. Här nämns sådana gamla namn som Hreidgotaland men även "Svíþjóð", "Svíaveldi", "Eystra-Gautland" och detta som klara entiteter i mitt tycke.
Exempelvis när Hring får Sveaväldet: "Ok er elli tók mjök at síga á hendr konungi, þá setti hann Hring, frænda sinn, konung yfir Uppsölum ok gaf honum til forráða Svíþjóð alla ok Gautland vestra, en hann sjálfr hefir yfirsókn um alla Danmörk ok Eystra-Gautland.
Eller "Hringr konungr fekk Álfhildar, dóttur Álfs konungs, er land átti milli elfa tveggja, Gautelfar ok Raumelfar. Þat váru ok þá kallaðir Álfheimar. Þat váru marklönd mikil. Hringr átti einn son við konu sinni. Sá hét Ragnarr. Och vad som syntes vara ett namn för Ögotland "fór fyrst til Eygotalands ok síðan austr í Garðaríki".
Här skiljs mellan Svithjod (svealand) och Sveaveldi (Sveavälde).
Sagan är som sagt från runt sekelskiftet 1200-1300 tal och utifrån någon form av sannolikhet såg bilden ut av sverige då ungefär som här. Intressant är dock de än äldre namnen som Hreidgotaland och Gårdarike som är mer ålderdomligare än nämnda sekelskifte.