Jägarstenålder behagligare liv än bondestenåldern?

[Boreas]

Samtidigt med Ahrensburg- och Swidrien-kulturerna spreds ikring Östersjön uppträdde en liknande fångstkultur vid Medelhavet. Nyligen hittades en 12.000 år gammal kvinnograv från denna, s.k. Natufiuan-kulturen, varifrån jordbruket senare tros ha uppstått.

Av någon märkvärdig anledning har man infört rena tolkningar i rapporterna från fynden - och bl.a. införd titeln "shaman" på kvinnan i fråga, för att styrka tesen om Natufiernas kultur som en "ritualiserad" - och av den orsak 'avancerad nog' att utveckla en 'ny livsform, lantbruket'.

Bortsett från denna legend är fynden av en central gravplats från Ahrensburg-kulturens samtida i sej själv intressant. Kvinnogravens symbolska gravgods inte minst, där man bl.a. hittad skinnet från en leopard och en hel vinge av en örn. När finns dom äldsta gravgåvor i norra Europa?

Kan det ha varit här jordbruket uppstod, samtidigt med att Skandinavien och den övriga del av Eurasien befolkades av fiskande båtflyktingar, m.a.o. "Natufiernas kusiner i norr"?! 

http://anthropology.net/2008/11/04/a-12000-year-old-shaman-from-hilazon-tachtit-israel-the-emergence-of-relgion/
http://news.nationalgeographic.com/news/2010/08/100830-first-feast-science-proceedings-israel-shaman-sorcerer-tortoise/

[Boreas]

Domesticering:

Enligt en ny studie kan dagens nötkreatur härledas från en liten grupp individer uppstått efter målriktad domesticering. Enligt genetiken kom spridningen av dessa husdjur igång för mer än 10.400 år sen:

http://www.heritagedaily.com/2012/03/dna-traces-cattle-back-to-a-small-herd-domesticated-around-10500-years-ago/

[Boreas]

Domesticeringen skedde gradvis - och i olika regioner:

Recent studies have shown that a long lag time between invention and dependence is also true for rice; also true for maize; and also true for wheat - and domesticated crops from all over the world.

What this is telling us, is that hunter-gatherers took the initial steps towards farming many generations before their descendants became dependent on domestic crops. Interesting, don't you think? Clearly, we need to rethink our ideas of what a hunter-gatherer lifestyle was, and how much they understood about the plants and animals they used to sustain a mobile lifestyle.

http://archaeology.about.com/b/2012/03/19/broomcorn-millet-and-agriculture-in-east-asia.htm

Domesticering av planter (tabell):
http://archaeology.about.com/od/domestications/a/plant_domestic.htm

Domesticering av djur:
http://archaeology.about.com/od/dterms/a/domestication.htm

[Boreas]

Gamla mjölnare - från istidens Eurasien:

http://www.nature.com/news/2010/101018/full/news.2010.549.html#B1

[Boreas]

   

Försöker man kartlägga en 'spridning' av dom äldsta husdjur så beskriver man helst en pastoral kultur som migrerat. I den anledning har man fastnat för geten, eftersom den kan förse en familj med såväl mjölk som kött och skinn, horn och hovar. Samtidigt är getens diet mycket ekonomisk och djurets anpassningsförmåga mycket hög.  Hennes världsvida spridning under neolitisk tid har fått endera forskare postulera att geten var människans första husdjur. Hennes höga nyttovärde och enklare natur indikerar att geten definitivt borde haft högre prioritet än ulven/hunden. Dessutom är den väsentligt enklare att spåra, fånga och tämja - också när forntidens människor en gång fick börja hålla vilda djur med hus och foder... 
 
"Have Goat, Will Travel":
http://www.nature.com/news/2001/010508/full/news010510-4.html

Skillnaden på vilda getter, tama getter och förrymda tam-getter kan vara intill omöjlig att spöa med det blotta ögat. På dom brittiska öarna har man fortfarande 'vild-getter' i endera fjällområden. Nu  visar det sej att dom är "husgetter" som "rymt under neolitisk tid".

Getter, såväl som hundar och hästar, kan alltså leva i det fri såväl som under tak - allt eftersom. När man numer hittar ben från get, får, häst och oxe i paleolitiska bosättningar får man alltså hålla möjligheten öppen för att dom varit mer eller mindre domesticerade. Den massiva utbredning av agrara kulturer i åren just efter Yngre Dryas kräver hursomhelst en längre, förutgående utvecklingsfas - innan den kan anpassas och implementeras i såväl Iberia som Afrika, Anatolien, Kaukasus, Kina, Syd-Amerika och Nord-Europa - ungefär samtidigt.

http://www.guardian.co.uk/science/2011/oct/20/northumberland-goats-neolithic-modern-world?intcmp=239

Nya rön bekräftar att geten troligtvis var vårt första fasta husdjur:

Livestock genetic origins: Goats buck the trend

The domestic goat (Capra hircus) often is dismissed as the “poor man's cow” for its ability to thrive on meager fodder and cope with harsh environments. However, this belies the economic and archaeological importance of the species. From an agricultural standpoint, the world's 700 million goats provide reliable access to meat, milk, skins, and fiber for small farmers—particularly in developing countries. In addition, accumulating archaeological evidence indicates that goats, in the form of their wild progenitor—the bezoar (Capra aegagrus), were the first wild herbivores to be domesticated (Fig. 1).

http://www.pnas.org/content/98/10/5382.full

Gentester:
http://www.researchgate.net/publication/262484177_Globally_dispersed_Y_chromosomal_haplotypes_in_wild_and_domestic_sheep

Mer om:
http://archaeology.about.com/od/domestications/ig/Animal-Domestication/Goat-Herd-on-Ithaki--Greece.htm
http://www.goatmilkstuff.com/Goat-Milk-Soap-Article-CJ-June-2010.html

Eurasiska får:
http://en.wikipedia.org/wiki/Northern_European_short-tailed_sheep

[Vetgirig]

I England hävdar t ex Pryor (och en krets runt honom), att den kultur man på många ställen grävt ut boplatser från, hade boskap (får, get) långt innan detta bruk förekom ens i närheten av fastlandets kuster. Man vet också att den boskapskultur, som spredes från Ö Medelhavsregionen från ca 9000 f kr, nyttjade både boskap och odling. Denna kultur är mest känd för sina befästa byar, byggda i sten på höjdlägen. Boskapen och odlingen höll man i dalgångarna i anslutning till byarna, på en avsevärt lägre höjdnivå. Denna kultur kan man se sprider sig från ö till ö västerut, och dessutom längs Atlantkusterna norrut. Galiciens kustbefolkningar med denna bakgrund levde kvar in i romersk tid och bjöd romarna tufft motstånd innan de kunnde inta och förstöra alla dessa byar.

Pryor menar att detta är den väg det tidiga jordbruket och boskapsskötseln når England.

Det känneteknande för de engelska byarnaär, att bebyggelsen ligger runt en "corall", och ut från denna har man anlagt "vägar", som är avgränsade med diken, samt har en tät häck på dikets utsida. Vägen slutar sedan vid betesmarkerna. Jag tror inget liknande hittats i närliggande fastland, framförallt inget samtida. Liknande anläggningar finns däremot från senare tider, bl a i Vikbolandet, men det är som jag minns från år 0 och några hundra år framåt.

[Boreas]

Denna kultur är mest känd för sina befästa byar, byggda i sten på höjdlägen. Boskapen och odlingen höll man i dalgångarna i anslutning till byarna, på en avsevärt lägre höjdnivå. Denna kultur kan man se sprider sig från ö till ö västerut, och dessutom längs Atlantkusterna norrut. Galiciens kustbefolkningar med denna bakgrund levde kvar in i romersk tid och bjöd romarna tufft motstånd innan de kunnde inta och förstöra alla dessa byar.
.

"Denna kultur" har ett ursprung som fortfarande inte
är kartlagd, vare ssej i tid eller rum - med mindre man insisterar på att fortsätta simma efter Gordon Childes 70 år gamla spekulation.

Eftersom hans modell - och dennas 'ursprungsort' - vilar på en ren hypotes blir den följande teori om "spridningens riktning" alltså en ren gissning.

Det ända vi kan påstå med säkerhet - utifrån fynd och fakta - är att spridningen får knytas till en båtkultur och att den småningom utvecklar ko-bruk, laktospersistens, jämte haplogrupperna Rb1/H.

[Vetgirig]

"Denna kultur" har ett ursprung som fortfarande inte
är kartlagd, vare ssej i tid eller rum - med mindre man insisterar på att fortsätta simma efter Gordon Childes 70 år gamla spekulation.

Vad jag minns så hänvisas inte till någon Childes där jag läste om de befästa byarna på öarna i Medelhavet (och en del uddar). Utgrävningarna på t ex Cypern är tvärtom ganska nyligen slutförda. Högst 10 år, som jag uppfattade det. Även om man känt till byarna väldigt länge, dock att man inte tidigare sett några samband mellan olika öars byar.

Eftersom hans modell - och dennas 'ursprungsort' - vilar på en ren hypotes blir den följande teori om "spridningens riktning" alltså en ren gissning.

Då har denna hypotes nu stöd i arkeologi.

Det ända vi kan påstå med säkerhet - utifrån fynd och fakta - är att spridningen får knytas till en båtkultur och att den småningom utvecklar ko-bruk, laktospersistens, jämte haplogrupperna Rb1/H.

Medelhavskulturen har inte lämnat några spår efter nötboskap efter sig. Om sådana spår finns på resp ö inkommer nöten flera 1000 år senare och då är byarna övergivna (utom i Galicien). Det talas enbart om får resp get, men dessa räknas ju också till boskap.

[Boreas]

Getter och får hade gått skilda vägar - som egna arter - redan under Pleistocene, 3,5-2,5 miljoner år sen:

http://palaeo-electronica.org/2005_1/mead11/mead11.pdf