AndreasE!Någon gång bör en boplats varit en gård, men möjligen innan äldre järnåldern i ett antal fall. Varför nämner du inget om att en ursprungsgård efter några generationer av splittring verkar övergå i att byn delas upp i flera byar? OSV! Det är just dessa uppdelningar, som har utretts.
Du talade om en befolkningsexplosion på 1100-talet. Det jag påpekade var att samma byar har haft många gårdar redan under äldre och yngre järnålder. Visst kan man anta att en boplats startat som en gård (även om en sån sak förstås helst ska visas arkeologiskt för att vi ska vara säkra på det), men i regel så har en sådan första etablering skett långt innan tidig medeltid, och bebyggelseexpansionen i Mälardalen sker under övergången yngre bronsålder-äldre järnålder. Efter den tiden är jordbruksbygderna fullt koloniserade, med byar bestående av flera gårdar inom ungefär samma ägor som de medeltida byarna.
Visst delas byar upp ibland. Det totala antalet gårdar/hus verkar dock vara ganska stabilt, det är snarare organisationen som påverkas. Stora enheter splittras upp i mindre ibland, men det är inget tydligt mönster vi kan se i arkeologin. Snarare handlar det nog om att den äldre järnålderns stora boplatser i åkermark flyttar upp på impedimenten, vilket ser ut som en splittring en snarare är en omorganisation.
Du har heller inte förklarat varför delningen av skeppslag/socknar erfordras eller varför antalet ingående enheter först bara kan vara 12 st för att senare behövas utökas till 24 (eg 25) enheter.
Jag är en grävande arkeolog, inte historiker, så jag känner mig inte kompetent att förklara de sakerna. Jag kan arkeologin, och den berättar inte om någon drastisk befolkningsökning under tidigmedeltid. Men det skulle förstås kunna vara ett intressant forskningsområde - hur passar det arkeologiska materialet med de organisatoriska förändringar som sker under medeltid?
Visst brukar grävningar uppvisa många huslämningar, men oftast verkar de inte vara samtidiga i drift. Husen fick antagligen byggas om regelbundet och flyttades då en aning inom boplatsen för varje gång, men sådant är arkeologerna skickliga på att rekonstruera.
Varje hus representerar förstås inte en gård. Däremot så kan vi ofta identifiera olika gårdslägen, ofta i form av "huskluster". Genom att identifiera kronologin för husen kan vi ofta skapa oss en god bild av hur boplatsen förändrats genom tiden.