Yngsta hedniska gravarna?

[Gorm]

Är det någon som vet till vad de yngsta hedniska gravarna är daterade till i Mälardalen, Småland, Danmark, Norge, Västergötland och Östergötland?

/Johan

[Joakim]

Vet inte vilka som är de yngsta. Men hemma i Järfälla har vi på Barkarby flygfält nåra som kan vara från 1000-talet eller yngre. Det är ett gravfält som är blandade med kristna och hedniska gravar med de äldsta i norr och de yngsta i söder. Järfälla kyra som ligger ett par hundra meter bort är från 1050-1100-talet.

[Gorm]

Tack för ditt svar. Hur har man daterat kyrkan till 1050-1100-talet? Den allmäna uppfattnigen är ju att romanska kyrkor inte började att byggas förrän på 1100-talets andra hälft. Lite kuriosa är att Järfälla kyrka dessutom har blitivt förängd, troligtvis under 1200-talet.

/Johan

[hsu]

Med förbehåll att det är svårt att avgöra vad som är en hednisk och vad som är en kristen grav kanske man kan säga att den stora korsformade graven vid Valsta (utgrävd 1992 av Gunnar Andersson) är hednisk, det är ju ändå en gårdsbegravning. Daterad till 1100-tal.

/Henrik

[Gorm]

Med förbehåll att det är svårt att avgöra vad som är en hednisk och vad som är en kristen grav kanske man kan säga att den stora korsformade graven vid Valsta (utgrävd 1992 av Gunnar Andersson) är hednisk, det är ju ändå en gårdsbegravning. Daterad till 1100-tal.

Har du någon koll på vad som känneteckande graven? Orientering? Fynd? kremering/skelett? Om jag inte minns fel så finns det sena förkristna gravar på Lovö, åtminstone daterade till sent 1000-tal.

/Johan

[hsu]

Graven är ju tre skelettgravar som formar ett kors. I mitten låg ett krucifix. Men den är nedgrävd rakt igenom ett kärnröse med ett tillaggt bräm. Du kan läsa om graven i Gunnar Anderssons lic som behandlar exakt det den här tråden handlar om. Tror att det finns en artikel i "Forntid i ny dager" också med teckningar av Mats Vänehem också.

I allmänhet så tror jag inte att man enkelt kan skilja mellan "hedniska" och "kristna" gravar - det hela torde varit ganska sammanblandat på vikingatiden. På nämda Valsta gravfält förekommer brandgravar och skelettgravar parallellt under flera hundra år. Jag har på andra ställen grävt ut skelettgravar med torshammarring runt halsen, och brandgravar med kristna symboler.

/Henrik

[Joakim]

Järfälla kyrka har byggts om flera gånger och som du sa förlängts under 1200-talet och vid senare tillfällen också. Skrev en B-uppsats om kyrkan.
Järfälla kyrka är troligen från 1100-talet och det äldsta bevarade protokollet skrevs 1604. Datering tror jag kommer från konstruktionens utseende. Ska återkomma till det när jag vet det.

 
Det som skiljer kristna gravar från hedniska i Järfällas (Barkarby flygfält) fall är att huvudena är placerade till öst eller väst (kommer ej ihåg). Samt att hedniska gravar innehåller gravgåvor vilket inte var tillåtet i kristet gravskick.

[hsu]

Joakim:

Är det verkligen så svart-vit skillnad på gravfältet du nämner? Alla skelettgravar som ligger med huvud i  ö-v saknar alltså gravgåvor, men de övriga innehåller gravgåvor? F ö brukar man väl säga att det är n-s skelettgravar som är ev. hedniska?

/H

[Joakim]

Vet inte hur det är med vädersträcken. Det vet nog ni bättre än jag. :oops:  

Men det jag läst står det bara att de kristna gravarna saknar gravgåvor medan de hedniska för det mesta innehåller någon typ av gravgåvor. Kanske keramik, smycken eller något annat.

[Gunnar Creutz]

När gånggriften Hjelmarsrör (Falköpings stad Raä nr 3) grävdes 1994 hittades en sekundärbegravning i högen strax väster om kammaren. Denna sekundärbegravning bestod av ett spädbarnsskelett vilket C14-daterades till 1000-talet eller 1100-talet e.Kr. (GrA-17893, okalibrerat 910±40 BP, kalibrerat 2 sigma 1030-1220 e.Kr.). Med tanke på att barnet var begravt i en gånggriftshög och ej på en kyrkogård, så är ju en av de möjliga tolkningarna att det kan röra sig om en hednisk begravning.

För övrigt talar ju Västgötalagens lagmanslängd om att Västergötlands förste lagman, lagman Lumber i Norra Vånga, blev begravd i en hög eftersom han var hedning. Om Lumber levde på 1000-talet eller 1100-talet är jag dock osäker på.

Hälsningar
Gunnar

[Gorm]

När gånggriften Hjelmarsrör (Falköpings stad Raä nr 3) grävdes 1994 hittades en sekundärbegravning i högen strax väster om kammaren. Denna sekundärbegravning bestod av ett spädbarnsskelett vilket C14-daterades till 1000-talet eller 1100-talet e.Kr. (GrA-17893, okalibrerat 910±40 BP, kalibrerat 2 sigma 1030-1220 e.Kr.). Med tanke på att barnet var begravt i en gånggriftshög och ej på en kyrkogård, så är ju en av de möjliga tolkningarna att det kan röra sig om en hednisk begravning.

Intressant, hur såg graven ut? Orientering? Gravgåvor?

För övrigt talar ju Västgötalagens lagmanslängd om att Västergötlands förste lagman, lagman Lumber i Norra Vånga, blev begravd i en hög eftersom han var hedning. Om Lumber levde på 1000-talet eller 1100-talet är jag dock osäker på.

Enligt Det medeltida Västergötland av Claes Theliander så överges de förkristna gravfälten några decenier in på 900-talet. Känns lite konstigt att Lumber skulle gravlagts i hög ca 100 år senare.

/Johan

[Gunnar Creutz]

Intressant, hur såg graven ut? Orientering? Gravgåvor?

Om jag kommer ihåg rätt så var det bara ett skelett utan några gravgåvor, vilket var nedgrävt i gånggriftshögen. Att begravningen skulle vara hednisk är bara en möjlig tolkning. Andra tolkningar är att barnet var oönskat på något vis eller dött odöpt och därför inte fått en begravning på eller vid kyrkogården. C14-dateringen kom flera år efter utgrävningen, så det var nog ingen som förstod hur udda fyndet var när det grävdes. Med tanke på att Anders Strinnholm skrev rapporten för denna första grävning av Hjelmarsrör så kanske han kommer ihåg detaljerna bättre än jag, som bara var åskådare på den grävningen men som deltog i de två senare grävningarna av samma gånggrift.

Hälsningar
Gunnar

[Anders Strinnholm]

Hej

Det stämmer som Gunnar säger att det var jag som var ansvarig för undersökningen 1994. Graven låg ytligt i högen ca. 5 meter (VNV) rakt bakom kammaren. Det fanns inga gravgåvor som kan hjälpa en att tolka religionstillhörigheten. Om jag mins rätt (jag har inte rapporten i närheten) låg barnet i lätt hockerställning vilket närmast var att betrakta som ”sovande” Orienteringen var VNV-ONO vilket är den orientering som gånggriften har.
Vi hade då inga pengar till att datera den så när jag skrev rapporten viste vi bara att det var en sen grav (JÅ?). Det är mycket vanligt med sekundärgravar både från brons- och järnålder i högarna kring megaliter så det var inget konstigt med detta.
Jag har senare när dateringen blev klar tolkat det enligt två alternativ.
1.   Det är ett ickekristet barn som dött och de ansvariga ville markera sin gamla tro och härstamning genom att välja ett uråldrigt monument.
2.   Det är ett barn fött av en kristen kvinna men som ej blivit döpt och därmed inte får ligga på en kyrkogård, då har man valt en plats som ansågs säker då den inte skulle störas av odling eller andra aktiviteter.
Litteratur:
Strinnholm, Anders 1996. Falköping stad 3. Arkeologisk undersökning av en gånggrift. GOTARC serie D Nr 40.
Axelsson Tony & Strinnholm Anders 1995. Hjälmars rör: Historier kring en gånggrift – Om de senaste årens undersökningar av Falköpink stad 3. Falbygden Årsbok nr 49 1995. Falbygdens Hembygds och Fornminnesförening.