Skandinaviens äldsta verktyg funnet

[Andreas Jansson]

Från Svt:s text-tv s. 113:

Skandinaviens äldsta verktyg funnet                                        
                                     
  Ett stenverktyg som antas vara        
  Skandinaviens äldsta har hittats      
  i Harplinge i Halland. Fyndet är en    
  handkil som kan kopplas samman med    
  människans föregångare Homo            
  Neanderthalensis och Homo Erectus.    
                                         
  Enligt doktor Lennart Carlie vid      
  Hallands Länsmuseer ger kopplingen    
  för första gången belägg för att      
  Sverige var befolkat före den sista    
  istiden, enligt etermedier i Halland.

[Gorm]

Intressant!  :shock:  Ska bli kul att läsa mer om detta. Tar mig friheten att posta detta på forumets förstasida. Läs även på: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=395669

/Johan

[David]

Intressant. Fyndkontexten, privat flintsamling, innebär ju dock att artefakten kan komma från någon annanstans.

[Gorm]

Särskilt om den är tillverkad av en bergart som inte finns i Sverige (i alla fall inte idag).

[David]

Lite fylligare info:
http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=62068

Det finns väl ingen anledning att tvivla på upphittarna även om fyndet gjordes för mycket länge sedan.

Kul! Nu ska man bara hitta en halländsk varggrotta också.

[Olle GBG]

All flinta e väl  "importerad"? För övrigt har jag en handkil som e väldigt lik den som hittades,men den känns inte riktigt som flinta.

[Olle GBG]

......hittade den den i Falkenberg  -91.

[Gorm]

Basalt är väl inte flinta?

/Johan

[Anders Strinnholm]

Det är viktigt att tänka på hur många osäkerhetsfaktorer som ett sådant fynd är behäftat med. Det vanligaste fallet är att fyndet kommer från en annan ort och följt med hem som souvenir, det finns ett flertal fynd av obsidianspetsar i Sverige som med all sannolikhet är ett resultat av kontakterna med utvandrade släktingar i Nordamerika.
Det finns självklart inget som hindrar att det är ett ”riktigt” fynd då det är både möjligt och troligt att det förekommit en befolkning i Skandinavien under tidigare perioder.

Basalt är inte flinta och det finns flera förekomster av flinta i Sverige. Dels i sydvästra Skåne med gruvor och hela paketet, och i  Kristianstadstrakten (Kristianstad flinta), Kambrisk flinta från Kinnekulle, samt Ordovicisk flinta från Öland.

Anders

[Olle GBG]

Tack Anders för ett givande svar/upplysning. Måste bara fråga om Basalt e mörkt till färgen å ser ut som gammal kåda? För den kil som ja har ser ut så å den e väldigt tung för sin storlek.

[Gorm]

Om jag inte minns fel så är Rosettastenen gjord av Basalt.

[Anders Strinnholm]

Jo det skall den vara, basalt är en grå till svart vulkanisk bergart vilken återfinns över hela jorden i stort sett.

[Michel]

Jag skulle vilja tillägga att det finns en rad mycket flintlika stenarter i Sverige. Det kan vara mycket svårt att skilja dessa från flinta. T ex olika tuffer från Dalarna. Dessutom finns det flinta i andra delar av Sverige än de förut nämnda, även om de inte har samma "kvalitet" som de sydskandinaviska.

[Gorm]

Mer byrålådsarkeologi; det fanns tydligen mer prylar i byrålådan; fossila ben av ren och älg som enligt artikeln skall vara 100 000 år gamla. . Läs mer i Hallandsposten: http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=141860

/Johan

[Heimdahl]

Apropå detta med handkilen av basalt. (Jag är nu inte bergrundsgeolog, eller "hard rock geologist" som det så tufft heter, men försöker ändå kommentera detta på ett rudimentärt plan.

Det verkar råda viss förvirring om huruvida bergarten som handkilen är gjord av finns i Sverige eller ej. Om man bara säger "basalt" så finns det som sagt gott om sådana i Sverige, eller är det verkligen så att just denna basalttyp är säkert identifierad som kommande från Ruhr? I hallandsposten står det att "Geologer och professorer i arkeologi har tittat på stenverktyget och alla är överens att Lennart Carlies teorier stämmer." vilket låter lite luddigt tycker jag. Är det någon som vet vilka det är som ha tittat på detta, hur man proviniensbestämma basalten, och hur säker man är på denna bestämning?

Just basalter (och även dess motsvarighet bland gångbergarter, diabaser) är ofta svåra att typa på det här sättet, rent okulärt, eftersom den är så mörka och därmed väldigt lika varandra (men i allmänhet kan man ju också provinienssbestämma dessa också genom isotop- och spårämnesanalys. Om man kunde göra det med denna handkil så skulle man kanske mer säkert kunna bestämma varifrån basalten kommer.)

Sedan en undran till de arkeologikunniga här: Hur vanligt är det att man hittar exotiska bergarter bland verktygen i senare kulturer? Hur stor andel av verktygen kommer uppskattningsvis från lokala bergarter och hur stor andel kommer från områden 40 mil söderut (och alltså måste vara importerade eftersom de annars rörts sig mot isrörelseriktningen). Från en sådan analys bör vi utesluta flinta eftersom detta var ett eftertraktat råämne, tillskillnad från basalten från Hamburg som i kvalité har många motsvarigheter och många gånger överträffas av lokala bergarter.

Genom den andel man får fram i en sådan analys kan man kanske ana något om källvärdet för handkilen som lokalartefakt i Harplinge, respektive som i senare tid importerad handkil från nordtyskland.

Observera att jag genom detta inte vill såga handkilen ifråga. Jag är medveten om att det ändå finns en chans att den härrör ur ett lokalt fyndmaterial, vilket såklart vore fantastiskt.

[jojje_99]

Jag slutar aldrig förvåna mig över hur ett enstaka (och tillika högst osäkert) fynd kan få etablerade forskare att börja dra så långtgående slutsatser (dvs att Sverige skulle varit befolkat långt tidigare än man hittills kunnat bevisa).

Stenbiten som uppenbarligen liknar en handkil kan ju vara tillverkad när som helst, av vem som helst, deponerad när som helst, av vem som helst och upphittad när som helst, av vem som helst.

– Alla tidsperioder har sina karakteristiska föremål och man vet att den här typen användes under den här perioden. Senare blev de ännu mera spetsiga och mera triangulära. Dess form bevisar att den kommer från tiden före den senaste istiden, förklarar Lennart Carlie.

Med sådana bevis behövs inga arkeologer vid Hallands Länsmuseer - det räcker med journalister från Aftonbladet...

[tty]

I och för sig håller jag med om att handkilen mera ser ut som Acheuléen än MAT (Mousterian of Acheulean Tradition), men att datera en enstaka handkil på så lösa grunder är milt sagt djärvt, i synnerhet från ett område där vi överhuvud taget inte har några andra handkilar. En MAT handkil skulle mycket väl kunna vara från någon av de tidiga Weichsel-interstadialerna (MIS 5a, 5c) eller till och med tidig mitt-Weichsel (MIS 3).

[Heimdahl]

Jag slutar aldrig förvåna mig över hur ett enstaka (och tillika högst osäkert) fynd kan få etablerade forskare att börja dra så långtgående slutsatser (dvs att Sverige skulle varit befolkat långt tidigare än man hittills kunnat bevisa).

Jag håller som sagt helt med om handkilens osäkra kontext och datering, men ställer mig tveksam till att påstå att det vore så "långtgående" att spekulera i att det funnits människor på skandinaviska halvön under tidigare värmeperioder och interstadialer. Det fanns bevisligen hominider i norra europa då, och skandinavien låg öppet för invandring landvägen. Däremot är chanserna för att vi skulle hitta spår efter sådana kulturerdet naturligtvis mycket små, med tanke på hur få spår det överhuvud taget finns från dessa perioder.

[jojje_99]

Jag håller som sagt helt med om handkilens osäkra kontext och datering, men ställer mig tveksam till att påstå att det vore så "långtgående" att spekulera i att det funnits människor på skandinaviska halvön under tidigare värmeperioder och interstadialer.

Det är inte "långtgående" att spekulera. Det är däremot "förvånande att forskare drar långtgående slutsatser av ett enstaka, högst osäkert fynd". Handkilen är upphittad i en byrålåda utanför Harplinge! Såvitt vi vet så skulle den lika väl kunnat vara köpt av en tysk turist på en loppmarknad i Marocko.

[Heimdahl]

Jodå, jag är medveten om det högst tvivelaktiga fyndsammanhanget. Men vilka är då de "etablerade forskare" (i pluralis) som har dragit dessa långtgående slutsatser? Av vad jag hört är det bara en person om gjort så, och om de nu är fler så är de väll knappast en särskilt stor grupp?
(Och sedan har jag altid undrat vad som kännetecknar just en "etablerad" forskare. Är det antal verksamma år? Antalet publikationer? Eller cred bland överiga forskare?)