Det Samiska samhället har aldrig varit våldsamt i betydelsen krig osv. Mord har förekommit med både vapen och gift. Men det Samiska samhället har inte varit fritt från inre stridigheter vilket ibland har tagit sig uttryck av försök till att rycka undan en motståndares möjlighet att försörja sig, alltså våld mot jaktvapen, fällor, tamrenar, osv – mer än våld mot den enskilda personen. Ett ”krig” där Samer har använt väpnat organiserat motstånd finns belagt i samband med Nasafjällsgruvan och Samernas skyldighet att frakta malm därifrån.
Angående järnåldern:
Jag tror inte att det i grunden fanns förbjudna sysslor för de olika könen, men att de var uppdelade i manliga och kvinnliga sysslor. Unga pojkar kunde utföra kvinnliga sysslor skulle jag tro – men någonstans gick en gräns där de efter passerandet av gränsen höll sig enbart till manliga sysslor. Jag tror inte gränserna var stenhårda eftersom det vore opraktiskt i en hård värd och tuff miljö. Med detta menar jag att en ungkarl mycket väl kunde utföra kvinnosysslor i sitt eget hem – under förutsättning att han då levde ensam. Jag tror alltså att uppdelningen främst var av praktisk natur. Det gällde att överleva genom att ha kontroll över vad man ägde – och så delade man och kvinna upp sina sysslor – och det blev tradition.
Vi vet att kvinnor kunde beväpna sig och att kvinnor använde vapen i strid – men vi vet inte hur vanligt, eller ovanligt, detta var. Vad det säger oss är just att könsgränserna var flytande – och jag förmodar att det gällde lika för båda könen – och att det inte enbart gällde just vapen och strid. Måste korna mjölkas så mjölkade naturligtvis män korna om ingen kvinna fanns i närheten – och det visade naturligtvis på stor manlighet ATT han kunde skydda sin egendom.
Män kan inte våldtas sägs det så ur den synpunkten blir det nog svårt att reda ut sexbrott som kvinnor utsatt män för. Men i övrigt tycker jag nog att straff för utförda brott inte skiljer sig speciellt mycket åt mellan män och kvinnor - om man ser på helheten. Skillnaden tror jag kom senare.
Sagorna berättar inte mycket om kvinnors kroppar eller synen på dem. Mens nämns inte ens i någon saga vad jag kan minnas – men att notera är att det är kristna människor som skrivit dem så det kanske inte är så underligt. Jag har inte heller läst någonstans att en kvinna inte kunde utföra en speciell syssla eftersom hon var ”oren” efter t.ex. mens. Denna ”orenhet” tror jag kom senare under medeltiden - när kyrkan vuxit sig stark.
Samerna hade inte heller någonting med orenhet hos kvinnor – men dock, kvinnor fick inte vara närvarande på offerplatser eller ens i närheten av heliga fjäll – och speciellt inte om de hade mens. Detta för att skydda kvinnan från gudarnas skadliga makt.
Å andra sidan hade schamanerna att göra med de tre Akkorna (de tre gummorna – jämför Verdandi, Skuld och Urd) när de spådde framtiden. Kvinnan var central i Samekulturen – och absolut jämställd med mannen - men sysslorna var uppdelade, också här av rent praktiska orsaker. Kyrkan/religionen ändrade så småningom på detta förhållande.
Gravskicket säger tyvärr nästan ingenting (tycker jag) eftersom vi bara hittat de udda och de särskiljande gravarna, kanske bara några få promille av de gravar vi vet skall finnas här. Eftersom vi inte har hittat 99% av de gravar vi vet skall finnas – hur kan vi då analysera skillnader i kön?
Thomas
