Runornas namn

[Gorm]

När man läser böcker om runor så nämns de vid namn. Är det någon här som vet var dessa namn härstammar ifrån? Det mesta som jag hittar har antingen med "runmagi" att göra eller 1800-talets nationalromantik.

/Johan

[barzam]

i Runristningar, utg. av Göran Stålbom (1994) står det:
"Man har rekonstruerat namnen med hjälp av ett förhållandevis motsägelsefullt och osäkert källmaterial, framför allt rundikter och andra medeltida uppgifter i handskrifter [...] Man kan vara ganska övertygad om att dessa namn verkligen har haft en roll i den levande folktraditionen. Det mest uppenbara exemplet är förstås rundikterna. Detta är ramsor, som ansetts ha haft syftet att underlätta inkärningen av runraden. Endast ett fåtal rundikter är bevarade. Mest kända är den anglosaxiska, den norska och den isländska. De är uppbyggda på så sätt att varje runtecken haft sin egen strof i ramsan. Den isländska rundikten, med sexton strofer, inleds:

Fé är fränders kiv.
Och flodens eld.
Och ormens stig" (s. 32f)

[Gorm]

Tack för svaret, har ju faktiskt den boken i min ägo så jag ska kolla lite mer i den.

/johan

[barzam]

Här kommer Stålboms (se föregående för hänvisning) lista på runnamnen:

f: fehu 'fä, gods, rikedom'
u: uru- 'uroxe, dagg, duggregn'
þ: þurisa- 'jätte, troll'
a: ansu- 'asagud'
r: raidu 'ritt'
k: kauna 'böld, sår'
g: gebu 'gåva'
w: wunju 'glädje, lycka'

h: hagala- 'hagel'
n: naudi- 'nöd, nödvändighet, träldom'
i: isa- 'is'
j: jara 'år, god årsväxt'
ï: iwa- ?
p: perþu ?
R: algi- ?
s: sowilu 'sol'

t: tīwa- '(himmels)gud'
b: berkana 'björk, björkkvist'
e: ehwa- 'häst'
m: manna- 'människa, man'
l: lagu- 'vatten'
ng: ingwa- 'Ing'
d: daga- 'dag'
o: oþala 'odal, arvejord'

[Gorm]

Finns alltså alla dessa belagda i rundikter? Stålbok skriver: "Nu ska det väl framhållas att dessa run-namn inte är speciellt säkert belagda. Man har rekonstruerat namnen med hjälp av ett förhållandevis motsägeslefullt och osäkert källmaterial, framförallt rundikter och andra medeltida uppgifter i handskrifter".

Man borde ta detta med en nypa salt. Vad jag undrade var egentligen om det fanns någon källa där alla dessa namn och betydelser nämns på samma ställe, men så verkar ju inte vara fallet.

/Johan

[barzam]

Betydelserna av orden är nog det minst problematiska. På följande sätt kan man fastställa dem:

1) Den komparativa metoden kan mycket träffsäkert identifiera ord och betydelser (*ehwa- motsvarar latinets equus och sanskrit aśva- alla 'häst'.

2) Många av orden finns dessutom belagda i gotiskan (t.ex. *fehu i gotiskan faíhu-, jfr även lat. pecus och sanskrit paśa- alla ursprungligen 'rikedom i djur' -> 'rikedom').

3)I senare språk finner vi utvecklingar av samma ord (t.ex. *ansu- > fisl. áss).

Men du har rätt i att man borde ta listan med runnamn med en nypa salt.

[barzam]

På denna sida finns alla belägg på runnamnen (siten TITUS är mycket tillförlitlig):

http://titus.uni-frankfurt.de/didact/idg/germ/runennam.htm

--EDIT--
jag glömde att man behöver TITUS-fonten för att kunna läsa alla specialtecken, ladda hem och installera fonten och välj sedan fonten under Verktyg/internetalternativ/teckensnitt i IE. Fonten finns här: http://titus.fkidg1.uni-frankfurt.de/unicode/tituut.asp (gratis, men registrering krävs).