Så, till frågan om ifall Kaspiska havet och Aralsjön kan ha hängt ihop i historisk tid.
Som länkarna i mitt förra inlägg sa så har Kaspiska havets yta inte legat högre än som mest i nivå med (den nuvarande) havsytan de senaste 20000 åren. I alla fall inte i den norra delen som var mest studerad; kan det ha skett några rörelser i jordskorpan som gjort att det i södra delen, ifrån vilken en eventuell förbindelse till Aralsjön skulle ha gått, såg annorlunda ut?
Inte enligt den här iranska studien, som tyvärr inte finns som fritt tillgänglig text, som kom fram till att 500 f.kr. låg ytan i södra Kaspiska Havet på -22 meter, vilket alltså endast är c:a 5 meter högre än idag. Det räcker inte långt när Aralsjöns yta 1960, innan den började sjunka p.g.a. Sovjetunionens konstbevattningsprojekt, låg 60 meter över havet! Även arkeologi från den södra delen av den kaspiska sänkan visar att vattnet inte kan ha legat så mycket högre, eftersom det finns bronsåldersbosättningar på den smala kustslätten söder om Kaspiska havet som i så fall skulle ha legat under vatten. Den här rapporten pekar ut några av dem (även om Gohar Tappe, det objekt som den fokuserar på, skulle ha överlevt ganska höga vattenstånd eftersom det ligger på en höjd):
http://www.academia.edu/3537342/First_Preliminary_Report_on_the_joint_Iranian-German_Excavations_at_Gohar_Tappe_Mazandaran_IranAnnars är den mest citerade studien om Kaspiska havets ytnivåskillnader Rychagovs "Holocene oscillations of the Caspian Sea and forecasts based on paleogeographical reconstructions". Den finns inte tillgänglig på nätet, men enligt andra artiklar som citerar den så baseras den inte på skrivbordsarkeologi, utan som de flesta andra artiklar i ämnet på kol-14-dateringar av organiskt material i sedimentlager.
En studie som egentligen mest handlar om att konstruera en modell för variationerna i Kaspiska havets vattenstånd, men eftersom den måste förhålla sig mot den uppmätta verkligheten även tar upp mätresultat är denna:
http://www.clim-past-discuss.net/8/5053/2012/cpd-8-5053-2012-print.pdf. Den inkluderar en karta över hur stor Kaspiska havets vattenyta varit vid olika vattennivåer. Inte ens vid de högsta vattenstånden för tiotusentals år sedan nådde den fram till Aralsjön, även om den kom en bra bit.
När det gäller Aralsjön så har jag inte grävt så djupt i källorna, men jag gillade det första kapitlet i den här boken:
https://books.google.se/books?id=B7azPR2TYL8C&lpg=PR3&ots=dIWIH-ZvBs&dq=%22Physical%20Oceanography%20of%20the%20Dying%20Aral%20Sea%22&hl=sv&pg=PR3#v=onepage&q=%22Physical%20Oceanography%20of%20the%20Dying%20Aral%20Sea%22&f=falseRuinstaden som Adams och Vetgirig säger har legat vid en havskust heter Devkesken. Den påstås dock inte ens av Adams ha haft någon hamn. Staden finns ganska utförligt beskriven här:
http://www.karakalpak.com/ancdevkesken.htmlDen ligger alltså på kanten av Ustiurtplatån, och denna kant var mycket riktigt en gång en havsstrand - för några miljoner år sedan, då det "Sarmatiska havet" höll på att dra sig tillbaka. Tyska wikipedia beskriver faktiskt den saken:
http://de.wikipedia.org/wiki/Ustjurt-PlateauNär staden byggdes, så var det som en fästning och ett palats på en strategisk och uppseendeväckande plats. Att det finns fler ruiner uppe på platåns kant har nog också det mest militär bakgrund. Nedanför platån fanns då en rik och tätbefolkad slätt som var en del av Amu Darjas delta, inte ett hav. Men från flodarmen alldeles nedanför Devkesken kunde man ta sig till Sarykamyshsjön (som fortfarande existerar, även om den är mindre än den varit) och därifrån vidare längs Uzbojfloden, även om den inte var farbar i hela sin längd, ner till Kaspiska havet. Det fanns en handelsled, men inte en segelled.
