Jo, jag skulle inte vågat skriva så om ortsnamn om jag inte har mycket goda källor. Man anser att Tyr (motsvarar då Tiwaz) kom först, sedan Oden och sist Tor. Att Tor kom sist tror man beror på två saker. 1. Oden finns inte alls på Island, men Tor finns desto mer. Oden hade redan spelat ut sin roll i Skandinavien, när man koloniserade Island.
2. Kolonisatörerna kom från Västnorge. Oden finns inte där heller i ortsnamnen, (inte i så stor utsträckning(?) bör jag kanske lägga till, för jag känner inte till Norges Odennamn).
Ser med spänning fram mot redovisningen av dessa "mycket goda källor". Låter annars som att Bob G Lind eller Dag Stålsjö blivit prefekt i Göteborg.
Oden och Tor finns belagd i de flesta germanska språk och har en variation som tyder på att de går tillbaka till urgermansk tid, alltså åtminstone till tiden kring kristi födelse.
Att använda ortnamnsforskning för att fastställa forntida kult i sverige är ganska vanskligt, framför allt för att det finns ytterst få ortnamn som går längre tillbaka än till folkvandringstid.
Det finns flera tänkbara förklaringar till varför Oden inte syns mycket i ortnamnen. 1) Oden är kungarnas och krigaradelns gud, inte folkets gud - därmed förekom inga stora publika kultplatser. 2) Oden är så "mäktig" att hans namn inte bör nämnas (som israeliternas Yahwe), kultplatserna har då fått andra namn, utan gudanamnet i.
Sen tror jag, i och för sig, att Oden i olika tider och på olika platser haft konkurrens om att dyrkas som högguden, allfadern, från framför allt kanske Tyr och Ull, men alla dessa gudanamn kan spåras så långt bak vi kan titta, några belägg för ett äldre gudaskikt finns inte (även om det är jättepoppis att fantisera om undantryckta modergudinnor och annat).
