Vi VET inte om strecken skall föreställa människor. Det verkar sannolikt – men vi måste vara öppna för att det kan vara något annat ristarna har menat. Annars låser vi oss i en kanske väldigt felaktig tankekedja som hindrar oss från att förstå.
Ofta har björnar målade på schamantrummor ett antal prickar framför nosen. Man kan gissa att dessa prickar föreställer mygg eller byten – men prickarna anger björnens farlighet. Ju fler prickar - ju farligare björn.
Strecken kan alltså t.ex visa oss att ju fler streck, dess bättre, farligare, eller viktigare skepp. Det kan vara antal meter skeppet är brett, eller långt. Eller hur många långväga resor den utfört – eller hur många strider skeppet varit i?
När det är lurblåsare i skeppet visar kanske detta att det var lurblåsare i skeppet (och detta hade säkert sin egen betydelse), inget annat. Kanske visar lurblåsarna att det var en hövdings skepp?
Vi tolkar en bildvärld som vi inte vet någonting om. Vad de olika figurerna föreställer kan vi bara gissa – och vi skall gissa, det är viktigt att vi gissar och försöker förstå – men det är lika viktigt att vi säger att detta är gissningar, tolkningar osv.
Mängden skepp bör ju väcka en fråga. Varför var just skeppen så viktiga? Var det dessa skepp som förde den döde till dödsriket? Räckte det med en ristad bild av skeppet – och ledde detta fram till de ”riktiga” båtgravar som kom senare? Vad var det inom religionen som gjorde att ett riktigt skepp behövdes för den döde, det räckte inte längre med ett ristat skepp?
Var det kanske så att varje familj hade ett eget skepp – och för varje död persons aska (?) man sänkte i vattnet/havet så ristade man in ett streck till i skeppet? Är det därför det finns olika antal bemanningsstreck? Är det därför stora släkter hade stora skepp med många bemanningsstreck? – och släkter som blev stora istället har en liten flottilj med skepp intill varandra? Var dessa skepp en journal över hur många som dött inom släkten – och som begravts just här?
Var hällarna indelade släktvis?
Varför delas Vitlyckehällen av skålgropar som om det var en gränslinje? Fanns det under bronsåldern ett västra och östra Vitlycke? Olika släkter - men samma begravningshäll? Finns osynliga gränser som vi inte ser men som dåtida människor såg? Kan man hitta olika ristare genom den slagteknik de använde? Olika bildspråk? Kan vi hitta en och samma ristare för olika figurer – och ligger de då i en grupp för sig – en familjs eller en släkts egna bilder som gäller just för dem?
Eller, visar denna gränslinje att det fanns olika nivåer i dödsriket, en högre och en lägre? Eller, visar det olika nivåer i det levande samhället, vissa familjer fick rista bara öster om denna linje?
Vi kan bara gissa.
Thomas
