Man kan inte alltid lita på ortografin från en tid där olika skolor hade lite olika skrivformer. Dessutom hade ju franker och anglo-saxer problemet med att dom - som 'kolonister' - ofta fick återge
muntliga uppgifter när dom skulle teckna gamla namnord. Då kunde t.d. okända dialekter ge andra resultat än vad vi fick under senaste del av medeltiden - då inhemska skriftlärde fick korrigera skrivform och ortografi. Därför kan det vara en god huvudregel att "ta ut svängarna" när man söker efter hittills oidentifierade etablissemang.
"Raun" kan också visa till (forn-nordisk) 'Hraun' eller (da/sv) 'Rön'.
Då hittar man Rönne å, där ett cisterncienser-klostrert (Herrevad) öppnades 1144.
http://no.wikipedia.org/wiki/Herrevad_klosterSen finns en spännande, medeltida kyrko-anläggning i Rönnes på Borgholm, fast det knappast har någon (känt) klosterhistoria.
http://www.ny-kirke.dk/Katolska kyrkan räknade faktisk Finland till sin "domèn" sen 1000-talet, men under Adams tid verkar det som hela Baltikum, inklusive Finland räknades till den 'vendiska' delen av Östersjön - under biskopsstiftet/missionsbiskopen för Vendland/Samland. Befolkningen öster om Vistula var fortfarande hedniska och vägen till Estland och Finland dåligt utvecklat. Finland låg alltså som ett slags "Ingenmansland" i det höga norr - och även södra Finland, öster om Satakunta/Aura/Abo, omtalades även som 'ödemarker' - precis som Åland under samma period...
Dom första täcken till kristna institutioner i Finland kom först med Erik Jevardssons 'korståg' på 1150-talet, varefter finnarna accepterade den engelska missionsbiskopen Henrik att etablera en kyrka i Nousis vid Åbo, varefter man fick ett 'biskopsstift' för 'Finland'. (Saknar dock originalkällor, betr. nomenklaturen).
Ett kopparstick från Nousis kyrka som beskriver korståget har intressanta detaljer, där också hedningarnas utrustning, vapen, fanor och emblem är återgett -bl.a. dragarna och treudden...
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Henrik_Cruisade_Nousiainen.JPGI legenden om missionären, biskopen, matyren och helgonet Henrik - 'som kristnade finnarna' - finns även finnarnas gamla rikssymbol - under den segrande kyrkans fötter:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Henrik_(helgon)
http://www.arkkihiippakunta.fi/historia/ Efter Henriks tid verkar det som biskopsstiftet igen gått in i en administrativ dvala - och molnen lättar inte före den stora schismen mellan öst- och västkyrkan upphör och finska viken åter blir farbar. Man vet dock att här fanns en finsk adel, som noterats dom deltagare när Birger Jarl sluter fredspakten med Alexader Nevski - och fastsätter gränsmärket mellan öster och väster - på Harholmen utanför Nevan, 1249.
Efter denna tid organiserar den nya kungen i Stockholm - och hans katolska kyrka - ett antal nya befästningar, kyrkor och kloster efter kusten av Finland, Ingermanland och Estland. Efter Birgers Jarls konvent i Reval 1250 blir främst cisternerorden (gråbröderna') aktiva i Finland - med stöd från teutonska ordern och klostren vid Rigabukten och Reval.
http://en.wikipedia.org/wiki/Padise_Abbey.
Spår efter deras aktiviteter i Finland finns i en d platsnamn, bl.a. på Munksnes utanför Vaneå/Vanda å, där man 1550 skulle anlägga Helsingfors...
Intressant är att man också på 1300-talet dokumenterar ett franciscaner-kloster i
Rauma, Hur vida detta kloster redan fanns under jarlens sekel är svårbedömt. Det finns altså en teoretisk möjlighet för att det redan varit ett
cisterncienserkloster i
Rauma/Raumo under engelska biskopen Henriks tid. När dom 'fråfallna finnarna' får en ny engelsk biskop Thomas dyker upp i Åbo 1254 är Rauma redan en viktig handelsplats, som sen får en katolsk kyrka - också. I så fall skulle Olas arkivfynd vara ett aldrig så litet scoop...
http://en.wikipedia.org/wiki/Rauma,_Finland