Cistercienserkloster i Norden

[Sven lagman]

Se där! Nu lossnar det på allvar. Mycket intressant och viktig uppgift, Ola. Jag har när jag gick igenom Cronogica Dunensis funderat på att det inbland verkar slå på just ett år mellan tidigare kända grundläggningsår och de i listan. Jag tror att det hänger samman med att det egentligen finns just två tillfällen som kan anges som ett grundläggningsår: påvens godkännande och utfärdande av brev och själva grundstenens nedläggande. Det har givetvis tagit en tid att få dokumenten från Rom till Norden.

Att dessa två nu påträffade listor verkar stämma tämligen väl med varandra, sammantaget med att Clara Syla endast omtalas i en av dem kan eventuellt bero på att detta kloster lagts ner eller flyttats tidigt vilket ju är logiskt eftersom det inte känns i senare källor. Den nya listan innehåller kanske enbart existerande kloster. Mer ingående analys väntar uppenbart.

[tty]

Eftersom de latinska namnen oftast är översättningar av de icke-latinska borde Clara Sylua ha hetat något i stil med "Lyseskov" eller "Hvideskov".

[Sven lagman]

Har nu varit i Lyngsjö och med hjälp av välvilliga vaktmästare kom jag både in i kyrka och upp i tornet. Jag fick t.o.m. lov att krypa genom en vindsglugg med en efterföljande murtunnel på 40 cm höjd för att komma ut på kyrkovinden. Jag avstod eftersom jag senare skulle på begravning. Att leka grottforskare i kostym är inte lämpligt.

Antemensalet från 1100-talet var magnifikt med den gyllene Jungfrun i centrum. Målningarna, som bara finns i koret, är daterade till 1140-talet. På västra korväggen, över triumfbågen, sitter en stor ängel och hälsar med upplyft hand åt öster, alltså inåt koret. Det har inte funnits några 1100-talsmålningar i långhuset. Allt är således koncentrerat till just koret vilket är bra märkligt om det har varit en vanlig sockenkyrka. Kormålningarna är mycket fragmentariska men på norra korväggen ses en liggande Jungfru Maria som tvättar det nyfödda Jesusbarnet. Detta motiv har jag inte träffat på i någon annan kyrka tidigare. Alltså även i väggmålningarna är temat baserat på Jungfru Maria. Cistercienserna var fullständigt fanatiskt upptagna av en enda kristen person, Jungfru Maria i hennes egenskap av Jesus moder. Ordens grundare hade en gång vid bön framför en madonnastaty både sett och träffats av droppar av bröstmjölk som föll från madonnabilden.

I norra kormuren finns dessutom en låg och smal, numera igenmurad dörröppning. Ett ursprungligt fönster direkt bredvid visar att dörren inte har lett ut till en sakristia utan varit en ytterdörr. Denna dörr har kallats ”Dödens dörr” enligt den tryckta kyrkobeskrivningen. Man har tolkat det som att de som skulle föras ut till avrättningsplatsen i närheten av kyrkan efter att hört mässan inte fått gå ut genom dörren i väster utan genom denna dörr i koret. Detta tror jag inte för ett ögonblick på! Varför skulle man föra en brottsling genom koret som ju är det heligaste rummet i kyrkan? Däremot finns i alla cistercienserkloster en ytterdörr som från klosterkyrkan leder norrut. Dörren kallades just för ”Dödens dörr” eller ”Dödens port” eftersom det var genom denna man förde den döde klosterbrodern för att begrava honom på munkarnas kyrkogård, som låg norr om klosterkyrkan.

Jag har skrivit en artikel om kyrkan på Wikipedia och bifogat mina bilder:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lyngsj%C3%B6_kyrka

[Ola Nilsson]

För oss som inte är så bevandrade i cistercienser-traditionerna:
1) Var dödens port för begravning norr om kyrkan typiskt för just cistercienser, eller användes det av fler klosterordnar?
2) Att målningar bara fanns i koret och inte i långhuset, var det karaktäristiskt för cistercienserkyrkor?

Finns det några klostersägner i bygden?

[Sven lagman]

1: Jag vet inte eftersom jag inte gått på djupet med övriga klosterordnar men vanliga sockenkyrkor hade det definitivt inte.
2: Cistercienserna var mycket restriktiva när det gällde utsmyckningar. Undantaget verkar ha varit madonnabilder men det påståendet fordrar mer undersökningar.
3: I närbelägna Vä instiftades ett premonstratenserkloster på 1100-talet. En konsthistoriker ska visst för några decennier sedan försökt koppla samman Lyngsjö som en filial till detta kloster. Denna koppling tror jag inte på eftersom premonstratenserna redan runt 1200 flyttade ut och grundade Bäckaskog norr om nuvarande Kristianstad.

[Yngwe]

Helt OT men ändå. Sven det är toppen att såna som du berikar wikipedia och underhåller oss som läser där!

[Ola Nilsson]

Jag håller med Yngwe. Du är ett föredöme med ditt sätt att dela med dig, Sven!

Jag hittade en förklaring till skillnad i grundläggningsår för Ryds kloster mellan Visch och Jongelinus. Enligt Visch är grundläggningsåret 1192 för Guldholm och Ryd, men enligt Jongelinus 1192 respektive 1210. Det beror på att Guldholms kloster 1210 flyttades till Ryd. Förklaringen till varför de flyttade skiljer lite mellan svenska och danska Wikipedia, men ger hursomhelst en intressant bild av det fromma munklivet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guldholm_kloster
http://da.wikipedia.org/wiki/Guldholm_Kloster

[Anganatyr]

En riktigt intressant tråd. Jag kan bara hålla med Yngwe och Ola Nilsson, stort tack Sven lagman!

[Jerrark]

I somras startade utgrävningarna av cistercienserklostret Åskloster i Halland. Man hoppas kunna forsätta utgrävningarna nästa sommar.

Läs mer på denna tråd:  http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3878.msg38309.html

Mer om klostret: http://askloster.web.surftown.se/index.html

Åskloster sägs vara grundat omkring 1194 av munkar som kommit över från Sorö kloster på södra Själland.

[Ola Nilsson]

Jag har ägnat en stund till att läsa i de Visch's Cronologia Dunensis, och hittade till min förvåning ytterligare ett Skandinaviskt kloster som varken nämns tidigare i denna tråd, eller i Wikipedia-artikeln http://sv.wikipedia.org/wiki/Cronologia_Dunensis. Det är dessutom äldre än alla andra kända Cistercienser-kloster i Skandinavien.

Anno fundationum (Grundläggningsår): 1130
Abbatia (Kloster): Reuna
Patria: in Suetia
Dioceses: Lincopensis
Källa: de Visch s 360

Någon som vet vad Reuna är?

[Yngwe]

Svenska Ortsnamnsregistret ger 0 träffar på Reuna eller Revna.

Enda geografiska träffen jag får är Reuna i Finland. Reuna ligger strax norr om Vanda.
 
 Det är faktiskt en fantasieggande placering då den första "svenska" bebyggelsen där kan spåras till 1100-tal eller möjligen något tidigare, och då Vanda är platsen för Helsinga / Helsinge by vilket var en central plats i "svenskbyggden".         Det är ju ett riktigt långskott som kanske missar målet grovt, men då är iallafall stenen vänd......   och om Åland tillhörde Linköpings stift så gjorde kanske Nyland det också...

[Ola Nilsson]

Namnet kan antas vara ganska förvanskat eftersom skriften är på latin. Skulle tex kunna vara Runa eller Rönö. Det finns ju ett Rönö vid Slätbaken, som faktiskt var Linköpingsbiskoparnas borg/gård under medeltiden. Jag känner dock inte till att där skulle ha funnits ett kloster där.

[Boreas]

Man kan inte alltid lita på ortografin från en tid där olika skolor hade lite olika skrivformer. Dessutom hade ju franker och anglo-saxer problemet med att dom - som 'kolonister' - ofta fick återge muntliga uppgifter när dom skulle teckna gamla namnord. Då kunde t.d. okända dialekter ge andra resultat än vad vi fick under senaste del av medeltiden - då inhemska skriftlärde fick korrigera skrivform och ortografi. Därför kan det vara en god huvudregel att "ta ut svängarna" när man söker efter hittills oidentifierade etablissemang.

"Raun" kan också visa till (forn-nordisk) 'Hraun' eller (da/sv) 'Rön'.

Då hittar man Rönne å, där ett cisterncienser-klostrert (Herrevad) öppnades 1144.
http://no.wikipedia.org/wiki/Herrevad_kloster

Sen finns en spännande, medeltida kyrko-anläggning i Rönnes på Borgholm, fast det knappast har någon (känt) klosterhistoria. http://www.ny-kirke.dk/

Katolska kyrkan räknade faktisk Finland till sin "domèn" sen 1000-talet, men under Adams tid verkar det som hela Baltikum, inklusive Finland räknades till den 'vendiska' delen av Östersjön - under biskopsstiftet/missionsbiskopen för Vendland/Samland. Befolkningen öster om Vistula var fortfarande hedniska och vägen till Estland och Finland dåligt utvecklat. Finland låg alltså som ett slags "Ingenmansland" i det höga norr - och även södra Finland, öster om Satakunta/Aura/Abo, omtalades även som 'ödemarker' - precis som Åland under samma period...   

Dom första täcken till kristna institutioner i Finland kom först med Erik Jevardssons 'korståg' på 1150-talet, varefter finnarna accepterade den engelska missionsbiskopen Henrik att etablera en kyrka i Nousis vid Åbo, varefter man fick ett 'biskopsstift' för 'Finland'. (Saknar dock originalkällor, betr. nomenklaturen).

Ett kopparstick från Nousis kyrka  som beskriver korståget har intressanta detaljer, där också hedningarnas utrustning, vapen, fanor och emblem är återgett -bl.a. dragarna och treudden... 
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Henrik_Cruisade_Nousiainen.JPG

I legenden om missionären, biskopen, matyren och helgonet Henrik - 'som kristnade finnarna' - finns även finnarnas gamla rikssymbol - under den segrande kyrkans fötter:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Henrik_(helgon) 
http://www.arkkihiippakunta.fi/historia/ 

Efter Henriks tid verkar det som biskopsstiftet igen gått in i en administrativ dvala - och molnen lättar inte före den stora schismen mellan öst- och västkyrkan upphör och finska viken åter blir farbar. Man vet dock att här fanns en finsk adel, som noterats dom deltagare när Birger Jarl sluter fredspakten med Alexader Nevski - och fastsätter  gränsmärket mellan öster och väster - på Harholmen utanför Nevan, 1249.   

Efter denna tid organiserar den nya kungen i Stockholm - och hans katolska kyrka - ett antal nya befästningar, kyrkor och kloster efter kusten av Finland, Ingermanland och Estland. Efter Birgers Jarls konvent i Reval 1250 blir främst cisternerorden (gråbröderna') aktiva i Finland - med stöd från teutonska ordern och klostren vid  Rigabukten och Reval. http://en.wikipedia.org/wiki/Padise_Abbey.

Spår efter deras aktiviteter i Finland finns i en d platsnamn, bl.a. på Munksnes utanför Vaneå/Vanda å, där man 1550 skulle anlägga Helsingfors... 

Intressant är att man också på 1300-talet dokumenterar ett franciscaner-kloster i Rauma, Hur vida detta kloster redan fanns under jarlens sekel är svårbedömt. Det finns altså en teoretisk möjlighet för att det redan varit ett cisterncienserkloster i Rauma/Raumo under engelska biskopen Henriks tid. När dom 'fråfallna finnarna' får en ny engelsk biskop Thomas dyker upp i Åbo 1254 är Rauma redan en viktig handelsplats, som sen får en katolsk kyrka - också. I så fall skulle Olas arkivfynd vara ett aldrig så litet scoop...
http://en.wikipedia.org/wiki/Rauma,_Finland

[Yngwe]

Självklart måste man vara medveten om att ortsnamnet kan ha förändrats en hel del. Om inte vore det allt för enkelt!  Men om man går igenom föreslagna Rönö och Runö/a så förekommer inget av dom i denna form i ett urval omfattande ett dussintal av de tidigaste anteckningarna. Tvärtom verkar de ovanligt stabila i sin form.
 
Håller mig därför till samma sten ett tag till ändå för att inte göra det allt för lätt för oss! En sådan märklig placering skulle ju kunna förklara varför klostret är "okännt".    Den svenska närvaron i området kring Vanda är väl enligt modern objektiv forskning betydligt äldre än kung Eriks korståg! Och nybyggare på tidigt 1100-tal är väl mest sannolikt kristna.  Ur den aspekten är Reuna vid Vanda inte speciellt tokig.   
 
Att det sen fortfarande är ett riktigt långskott från ett blindstyre är ju en helt annan sak! 

[Ola Nilsson]

Jag är inte så insatt i Cisterciensernas traditioner. Visst placerade de gärna klostren i "ödemark", men att de skulle placera Skandinaviens första kloster i Finland.......

En annan oklarhet är om stiftsangivelsen - Linköping - är från en samtida källa (dvs Cronologia Dunensis) eller är en 1600-talsbearbetning. I det förstnämnda fallet är det den tidigaste säkra dateringen av ett Linköpings stift (eftersom Florenslistan är tvetydig med sitt "Lionga.Kaupinga"). I det senare fallet utesluter det naturligtvis att Finland räknades till Linköpings stift. Eftersom detta kloster i övrigt inte verkar vara känt, får man väl anta att stiftsangivelsen kommer från den samtida källan.

[Yngwe]

Jag är inte så insatt i Cisterciensernas traditioner. Visst placerade de gärna klostren i "ödemark", men att de skulle placera Skandinaviens första kloster i Finland.......

Är Nyland en sådan ödemark under 1100-talet (eller tidigare)?   

[tty]

När det gäller tidiga kloster i Linköpings stift så har det spekulerats att biskopsgodset och -borgen Munkeboda ursprungligen skulle ha varit ett kloster, då mest med tanke på namnet som är belagt redan 1178.

Man skulle kunna tänka sig ett kortlivat kloster som sedan flyttades till Alvastra varvid Munkeboda i stället blev biskopens. Ungefär som Lurö och Varnhem. Det finns dock inga ortnamn liknade "Reuna" i närheten av Munkeboda.

När det gäller Linköpings stift så är udda nog de arkeologiska beläggen äldre än de skriftliga, eftersom de äldsta delarna av biskopsborgen i Linköping byggdes redan före 1150, alltså kanske t o m före Näs på Visingsö.

[Sven-Åke]

Fanns det ett kloster i ROMA på gotland, - och i så fall när anlades detta?

[Karlfredrik]

Romaklostret anlades 1163:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Cronologia_Dunensis

[Yngwe]

Spår efter deras aktiviteter i Finland finns i en d platsnamn, bl.a. på Munksnes utanför Vaneå/Vanda å, där man 1550 skulle anlägga Helsingfors... 

Hur kunde jag missa detta, det är ju bevis! 
 
Reuna ligger ju vid Vanda å.  Observara också att Padise kloster får fiskevatten vid just Vanda/Helsinge/Reuna av kungen 1351. Kopplingar saknas alltså inte.
 
Skjuter nu från mittzon