Samarbeten > Kulturarvsförmedling på internet
Felkällor i FMIS
Gorm:
Jodå, de får samma fornlämningsnummer och samma objekts-id men flera olika geometriska id. Har för mig att det ser likadant ut i Arcview. Det kan vara värt att tänka på om man t ex vill skapa punkter utifrån objekts-id respektive geometriskt id. Antalet rader i tabellen behöver inte motsvara antalet fornlämningsnummer.
/Johan
Gunnar Creutz:
1. Man får helt klart se upp med när inventeringen gjordes och likaså med vem som gjorde den. Många inventerare sätter ju en viss individuell prägel på bedömningen och texten, så ofta kan man finna att ett visst drag går igen i många beskrivningar av samma inventerare.
2. Det finns gott om olika slarvfel i FMIS och jag läser därför oftast den inskannade inventeringsboken. För att ta några exempel från Skövde kommun så saknas två rader och ett flertal mellanslag i den inskrivna texten för ödekyrkogården Skövde 129:1.
Vidare sägs Säter 47:1 vara ett "kalkugnssvin" och fyra eller fem mellanslag saknas i texten. Helt klart har den som skrivit in beskrivningstexten i datorn inte förstått att det är ordet "ruin" som blivit slarvigt skivet.
Lite förvånad blir jag även över att Våmb 10:1 är en hålväg som har längd, bredd och tjocklek istället för längd, bredd och djup. Inventeringsboken från 1959 säger dock "tj" och inte "dj", så det är inget fel som gjorts vid inskrivningen i FMIS. Däremot saknas fyra mellanslag i den inskrivna texten.
Detta med utelämnade mellanslag i beskrivningstexterna verkar vara det vanligaste felet och verkar förekomma på närmast samtliga objekt, vilket får mig att undra om det rör sig om ett dataöverföringsfel.
3. Man får verkligen se upp med hur många undernummer det finns på en fornlämning och hur dessa kan vara spridda i terrängen.
4. Tyvärr vet man ju sällan om inventeraren uppskattat antalet gravar eller räknat dem noga. Inte heller vet vi alltid hur bra inventeraren vid inventeringstillfället var på att hitta låga och svårsedda stensättningar. En totalutgrävning är ju det enda säkra sättet att hitta samtliga stensättningar på ett gravfält med tanke på att en del stensättningar kan ligga flera decimeter under markytan. Att gå igenom all mark med georadar e.d. kanske vore den enda möjliga lösningen. Kommer vi in på låga röjningsrösen så kan situationen var ännu snårigare med tanke på att äldre inventeringar struntade i dem.
Hälsningar
Gunnar
Reuterdahl:
Ett annat problem är att flera lämningar inom t ex fossil åkermark , bland annat hängnader inte har några koordinater alls.
Det finns i texten angivet att hägander, terrasseringar eller åkerhak existerar inom fornlämningen men inte var. När man nu tillåter harvbning som markberedningsmetod på fler och fler ställen i landet kommer detta leda till att dessa lämningar helt raderas ut och endast existera som en fotnot i ett inventeringsblad.
//Magnus Reuterdahl
Gorm:
Gunnar: Jag förutsätter att du rapporterade in felen? ;) Jag håller med om att mellanslagen (eller avsaknaden av dessa) spökar allt som oftast. Det är tyvärr lätt hänt när man skriver snabbt.
Så länge man gör spridningskartor så behöver inte antalen spela så stor roll, det är när man t ex ska göra statisktiska beräkningar på gravfältens storlek som det blir viktigt (och krångligt).
/Johan
Urban:
Ang slarvfelen i fritexten i FMIS bör man istället läsa de inskannade inventeringsböckerna och jämföra med om det gjorts förändringar av beskrivningen genom tex arkeologiska utredningar. De äldre inskivna fritexterna i Forn och Forn32 borde kanske inte tagits med. Det kanske skulle ha räckt med de skannade inventeringsböckerna. Då skulle man veta att de fritexter som skrivits in i FMIS har skett vid tex kvalitetshöjning och tillägg av fornlämningsinformationen för enskilda nr. Vi på Fornminnesregistret rättar ju texterna när ett nr berörs av ett arkeologiskt ärende, men det är ju många nr som inte berörs. Så det är klart att det finns många nr kvar att rätta. Det är bra att det finns en diskussion ang själva innehållet i FMIS, det är ju ändå det som är det viktiga. Tyvärr har systemet som sådant fått all uppmärksamhet de senaste åren. Kvalitén och behovet av uppdaterad fornminnesinformation har inte ansetts viktig i sammanhanget.
/Urban
Navigering
[0] Meddelandeindex
[#] Nästa sida
[*] Föregående sida
Gå till fullversion