Långdös?

[Necross]

Hej alla. Vad är egentligen en långdös? Enligt professor Burenhult (s. 292) är det när det är "två eller flera gravkammare inom samma kantkedja" på en dös, men enligt NE.se (osignerade artikeln 'dös') är det en stenkammare i en rektangulär hög (i motsats till 'runddös', när den är rund). Tacksam för svar. Sköt er snyggt.

[Gunnar Creutz]

En långdös är en megalitgrav med en eller flera döskammare inom en rektangulär, trapetsformad eller annan avlång kantkedja eller i en hög med motsvarande form.
En runddös är en megalitgrav med en ensam döskammare inom en rund kantkedja eller i en rund hög.
Burenhult ska du för övrigt aldrig lita på.

Hälsningar
Gunnar

[Necross]

En långdös är en megalitgrav med en eller flera döskammare inom en rektangulär, trapetsformad eller annan avlång kantkedja eller i en hög med motsvarande form.
En runddös är en megalitgrav med en ensam döskammare inom en rund kantkedja eller i en rund hög.
Burenhult ska du för övrigt aldrig lita på.

Men då har alltså Burenhult rätt ju. Vad har du för källor?

Klart man kan lita på Burenhult allt som oftast. Annars skulle han väl inte vara kurslitteratur typ överallt? Jag tycker han får oförtjänt mycket stryk. Hans etnografiska orgier som man dock ta med en nypa salt.

[Gunnar Creutz]

Men då har alltså Burenhult rätt ju.

Ja, om du anser att jag och Burenhult verkligen säger samma sak så ...  :roll:

Vad har du för källor?

Jag har minst hundra publikationer i ämnet i bokhyllan. Tyvärr är jag för lat för att bläddra igenom dem alla för att se vilka som ger samma definitioner som jag gjorde. Låt oss säga att jag gav det svar som majoriteten av forskarna är överens om.

Klart man kan lita på Burenhult allt som oftast. Annars skulle han väl inte vara kurslitteratur typ överallt?

Nu får man tänka på att de numer mest spridda Arkeologi i Norden 1-2 har Burenhult inte skrivit helt själv. Dessa två böcker är väl sedda p.g.a. att de innehåller artiklar av mängder av andra forskare.

Hälsningar
Gunnar

[Mats Hansson]

Kollade i bokverket av Johannes Bröndsted från "Langdyssernes" förlovade land, dvs. Danmark, där denna typ av fornlämning är vanligare än i Sverige. I "Danmarks Oldtid" (1960) säger han "Langdyssen med sin aflangt firkantede ramme af store sten omkring to eller flere stenkister...". Så han är inne på samma linje som ovan nämnts.

Betr. Burenhult (off-topic-varning) så håller jag inte med Gunnar efter att just läst A-kursen i Visby (jag kan vara hjärntvättad - ja). Det är löptexten (dvs. Burenhults text) tillsammans med bra och överskådliga rubriker, samt ett enormt fint bildmaterial som gör bokverket lätt och instruktivt. Och ja, faktarutorna av andra författare är bra de också. Efter att ha läst en hel del utländsk litteratur på kursen så konstaterar man lätt att Arkeologi i Norden är helt outstanding, jämfört med t.ex. en del engelska böcker med träligt figurmaterial (trista teckningar, svårbegripliga diagram), dåligt pedagogiskt upplägg, långrandigt pladdrande om detaljer samtidigt som centrala fakta är svåra att hitta.

Men nog om det, tillbaka till långdösen. En känd sådan långdös i Danmark är "Kung Humbles grav" på Langeland, har själv trampat på den, enormt fin. Kanske går att googla fram en bild på den någonstans.

/Mats

[Necross]

1. Ungefär ja, det gör ni.

2. Sånt där går jag inte på. Berätta om nån bra källa nu.

3. Jag vet. Men den "löpande texten", som ju han skrivit, får också onödigt mycket skit tycker jag.

[Sven lagman]

Göran och jag grävde tillsammans som purunga arkeologer 1971 ut en dittills okänd långdös i Fosie utanför Malmö. Även om alla stenarna var borta kunde den dokumenteras i sin helhet med alla nedgrävningar för både dös och kantkedja. Ca 250 kg keramik fördelade på 28000 bitar tillvaratogs. På vintern renritade jag materialet till Görans bok och vi hade långa och ingående diskussioner om både dösar och hällristningar, vilket senare ämne han börjat intressera sig för efter kontakter med forskare i norra Italien.

I boken "En långdös vid Hindby Mosse, Malmö" definierade Göran en långdös så här:
"Med långdös avses en neolitisk gravanläggning bestående av en eller flera megalitgravar av döstyp (oavsett gravkammarens konstruktion) omgärdad av en stenkrets i form av en fyrhörning, uppbyggd så, att två motstående långsidor var och en har en längd som med minst 25% överskrider de båda kortsidornas."

1980 hade Göran planer på att uppföra en rekonstruktion av långdösen. Samtidigt hade jag planer på att rekonstruera ett senneolitiskt långhus som påträffats i Malmö och Lars Larsson, numera prof i Lund, en sommarhydda från Skateholmsboplatsen. Vi slog oss samman och med andra intressenter skapades projektet "Forntid i nutid" i Skånes djurpark, Sveriges första rekonstruerade forntidsanläggning efter förebilder från Danmark. Fortfarande kan ni se långdösen och långhuset på denna plats.

Tycker det är tråkigt att Göran fått en stämpel att vara oseriös. Denna fick han redan på 70-talet. Motståndarna var de som då satt inne på institutionerna och vidhöll gamla förlegade traditioner. Som jag ser det var orsaken till bakdanteriet att han "gick emot strömmen" och ville popularisera arkeologin som fram till dess var minst sagt träig och förbehållna "de lärde". Göran drog t.ex. igång med utgrävningar för amatörarkeologer och han var mycket aktiv i t.ex. Limhamns arkeologiförening och andra seriösa föreningar. Men ... har du en gång stämplats av det humanistiska etablisemanget kan aldrig stämpeln tvättas bort.

Med detta menar jag inte att jag långtifrån håller med allt vad Göran skriver men jag behandlar honom som den forskare han är och som den han förtjänar att vara.

[Anders Strinnholm]

Jag delar helt Gunnars uppfattning att det är formen på den omgivande högen som avgör vilken typ av dös (rund- eller långdös) som det är fråga om. Detta till skillnad från de typer som bygger på kammarens utformning (ex. polygonaldös). Det är ovanligt att runda dösar inehåller fler än en kammare men exempel finns över hela det megalitiska Europa.
Det är nog lönlöst att tro att man skall finna en terminologi som alla kan dela, men min och Gunnars är använd av det stora flertalet aktiva forskare inom fältet. Den används av så vitt skillda personer som M. Malmer, K-G Sjögren och M Midgley (M. Malmer "The Neolithic of South Sweden" sidan 27 och K-G Sjögren "Mångfalldige uhrminnes grafvar Megaliter och samhälle i Västsverige"  sidan 20 M Midgley "TRB Culture" sidan 424). Jag tror ursprunget till indelningen mellan rund- och långdös kommer från Worsaae men jag är inte säker.

Vad det gäller frågan om Görans status som forskare är det betydligt svårare än vad som här antyds. Problemen hopar sig när man gör de kopplingar mellan dåtid och samtid som han är så förtjust i både mellan nu levande etnografiska exempel och stenålderns gotlänningar samt olika kostråd och levnadsmönster.

Anders

[Leif]

Vad det gäller frågan om Görans status som forskare är det betydligt svårare än vad som här antyds. Problemen hopar sig när man gör de kopplingar mellan dåtid och samtid som han är så förtjust i både mellan nu levande etnografiska exempel och stenålderns gotlänningar samt olika kostråd och levnadsmönster.

Det ryktas om att hans (Göran Burenhults) bok om (förhistorisk) sexualitet är på G. Jag ser med spänning fram emot om han på ett seriöst sätt vågar handskas med HBT etc eller om han förfaller till att projicera den hetrosexuelle medelålders vite mannens dröm om  fri Söderhavssexualitet på förhistorien.

[Necross]

Vad det gäller frågan om Görans status som forskare är det betydligt svårare än vad som här antyds. Problemen hopar sig när man gör de kopplingar mellan dåtid och samtid som han är så förtjust i både mellan nu levande etnografiska exempel och stenålderns gotlänningar samt olika kostråd och levnadsmönster.

Anders

Absolut, sådana jämförelser är vanskliga. Dock kan de, försiktigt använda, vara värda en del när man vill förmedla bilder av dåtiden.